källa, proffsspåraren Conny Andersson

De flesta minns mordet på Lisa Holm 7 juni 2015 i Blomberg på Kinnekulle. De flesta har funnit sig i att Nerijus Bilevicius från Litauen är mördaren, dömd till livstids fängelse. Men ny kommer den f d polisen Conny Andersson med sensationella bevis att Nerijus Bilevicius är totalt oskyldig, ett vidrigt justitiemord.

Conny kommer även med uppgifter att etablissemanget som polis, åklagare, domare, journalister och även Leif GW Persson har spelat ett mycket fult spel i det här fallet. Istället är det bankhuset Rothschilds underrättelsetjänst Mossad som är huvudmisstänkt, som seglar under falsk israelisk flagga.

Mycket tyder på att Lisa Holms far, en mäktig officer i den svenska militära underrättelsetjänsten MUST, hade fått hot emot sin dotter och därför gjorde allt för att skydda henne, men misslyckades. Om en snickare från Litauen hade varit hotet, hade MUST inte misslyckats. Mördaren kom alltså från kretsar som var mäktigare än MUST och som är kapabel att låta polisen, åklagare, domare, obducenter och journalister göra likriktade fel. Redan bara av den anledningen faller misstanken på Mossad.

Lisa Holms far har en dotter till och det skulle kunna förklara, att han inte rebellerade mot justitiemordet.

Att militären var snabbt på brottsplatsen med Black Hawk helikopter och andra enheter trots att detta är polisens uppgifter, indikerar också att mordet på Lisa Holm hänger ihop med hennes pappa. Polisen hade ju inte bett om militärens hjälp.

Länken bakom journalister går till två korta filmer från Aftonbladet som gjordes av Johan Stambro. Han har också mörklagt M/S Estonia fallet.

I intervjun vittnar Conny om polska bilar som misstänks varit delaktiga i mordet på Lisa. Detta spår har förtryckts av mäktiga mörka krafter. Och, strax efter att jag anlände hos Conny igår, den 27 april 2019 vid ca. 17 tiden, så kom en gul helikopter och flög väldigt nära förbi Connys hus, liksom hotande. Helikoptern var närgången mot Connys hem idag igen. Den har aldrig visat sig där tidigare. Conny lyckades fota helikoptern (se i filmen) och det visar sig att innehavaren kommer från Polen. Leif GW skulle förmodligen avvisa detta sammanträffande som en slump.

Som jag skrev tidigare, så hade vår stora Estonia-rättegång åter väckts till liv efter sin ca. 20 åriga törnrosasömn. Jag, Henning Witte, närvarade vid båda huvudförhandlingsdagar den 12 och 15 april 2019 vid Tribunal de Grande Instance (tingsrätten) i Nanterre, en förort till Paris, där det internationella bolaget Bureau Veritas har sitt säte.

I början av september 1996 hade jag för den då största anhörigföreningen DIS (idag finns inte någon anhörigförening längre som har med processen att göra) stämt klassningssällskapet Bureau Veritas, en slags bilprovning för fartyg, som främst för försäkringsbolagens skull ska kontrollera, att fartyg är sjödugliga och inte behäftat med säkerhetsrisker.

M/S Estonia byggdes 1980 av det tyska Meyer-varvet i Papenburg för sjönära trafik mellan Vasa i Finland och Umeå. Men när den såldes till en joint venture mellan estniska statens Estline och det svenska privata bolaget Nordström och Thulin, gick Estonia över öppet hav mellan Estlands huvudstad Tallinn och Stockholm, utan att ha ett vattentät skott inbyggt efter bogporten, bilrampen, där bilarna kör in och ut på bildäck (röd markerad i ritningen nedan).

Detta var föreskriven i de internationella regelverken för sjösäkerhet som SOLAS och andra. På den kustnära trafiken fick Estonia ett godkänt undantag så till vida att Meyer-Werfts konstruktion med att själva bilrampen (den röda linjen i bilden ovan) också byggdes som ett vattentät skott.

Bureau Veritas slarvade dock senare med sina certifikat och lät Estonia gå på öppet hav mellan Tallinn och Stockholm utan det föreskrivna vattentäta skottet på bildäck bakom bilrampen. (Det var halva vägen till Stockholm på det djupaste stället att Estonia förliste den 28 september 1994.) Tanken är att ro-ro-fartyg är extra känsliga vid bogen, då den lätt och snabbt ska kunna öppnas för att lasta bildäck, men när fartyget kolliderar med något eller tappar bogvisiret på annat sätt och det inte finns ett vattentät skott bakom bilrampen, då kan vatten lätt tränga in på bildäck och vålla stora katastrofer som med bilfärjorna Harold of Free Enterprise i den engelska kanalen eller den polska Jan Heweliusz på Östersjön 1993.

Färjenäringslivet tryckte på att få så mycket bilplatser på bildäck som möjligt vilket medförde att lobbyn gjorde allt för att slippa ett platskrävande vattentät skott på bildäck.

Därför byggde Meyer-varvet bilrampen som ett vattentät skott, som till råga på allt stack in i bogvisirets övre del (se bilden ovan), så att risken var överhängande att rampen slits öppen när bogvisiret av någon anledning ramlar av. Den av Estland, Finland och Sverige sammansatta haverikommissionen JAIC tyckte dessutom att konstruktionerna av bogvisirets låsanordningar var för klena, underdimensionerade.

Tidigare hade mina 934 klienter från 17 olika länder även stämt det svenska Sjöfartsverket i Paris eftersom de som privat bolag hade sålt konsulttjänster till den estniska staten för att bygga upp ett estniskt sjöfartsverk efter befrielsen från kommunisthelvetet. De hade därför utfört och fått betald för många kontroller av Estonias sjösäkerhet. Men det visade sig att Sjöfartsverket hade slarvat och t ex inte reklamerat den ruttna räddningsutrustningen på Estonia, med sönderfallna livvästar, lådor med dem som inte gick att öppna p g a för mycket lack, livbåtar som inte gick att sänka ner i vattnet och mycket mer.

Men efter massiva påtryckningar av hemliga tjänster så var man tvungen att befria Sjöfartsverket från ansvarsprocessen utan att de anhöriga hade gett tillstånd till detta. De informerades varken innan eller efter den märkliga händelsen.

De två förhandlingsdagarna i mitten på april 2019 visade att den franska domstolen agerade mycket amatörmässigt efter att ha fördröjt huvudförhandlingen med nästan 23 år. Det fanns ingen högtalaranläggning i salen vilket medförde att vissa advokater var svårt att förstå rent akustiskt. Det fanns ingen overhead projektor eller anläggning att visa en power point presentation eller film.

Naturligtvis hade inga tolkar organiserats av domstolen, trots att så många olika länder berörs i denna rättegång. Ägaren för tyska Meyer-varvet hade tagit med två egna simultantolk som dock inte fick tas i anspråk av andra.

Domstolen bestod av tre kvinnliga domare som inte hade med sig en enda teknisk expert, trots att det var de tekniska frågorna som stod i medelpunkten för en av Europas största civila skadeståndsprocesser.

Ingen av parterna hade kallat vittnen eller egna sakkunniga vittnen.

Svarandena Bureau Veritas och Meyer-varvet argumenterade mycket om vilket lands lag skulle användas av den franska domstolen. Jag hade valt Frankrike då de har en av Europas modernaste skadeståndsrätt. Att använda fransk rätt mot Bureau Veritas är inte svårt då de har sitt säte i La Défence, Paris. Men Meyer-varvets felkonstruktion har ingen lätt anknytning till fransk rätt. Här är det snarare tysk rätt som skulle kunna gälla. Därför borde domstolen kommit med en mellandom som reglerar enligt vilket lands lag denna process ska avgöras, då beloppen på skadestånd och gruppen av människor som har rätt till det varierar mellan olika rättssystem. Advokaterna måste veta sådant i förväg för att slippa argumentera parallellt enligt olika länders lagar. Om annan än fransk rätt tillämpas bör domstolen helst utse en egen expert i denna främmande lag.

Men domstolen hade inte förberett någonting angående dessa kniviga frågor.

Domarna ämnar tydligen att avgöra målet enbart enligt papperna och då ligger Bureau Veritas risigast till. Att de utställde falska papper går jämförelsevis enkelt att visa och begripa för en jurist utan teknisk utbildning.

Till råga på allt så flög det dessutom mal genom domstolssalen. Mycket symboliskt!

Vi får se hur domen blir den 19 juli 2019.

Även om vi vinner och får kanske 40 miljoner EUR tilldömd, så kan den förlorande parten gå till hovrätten i Versailles. Där kanske det tar ytterligare 23 år innan de är klara och sedan finns ju också Frankrikes högsta domstol. En tröst med hovrätten är i alla fall att den ligger vackert bredvid slottet i Versailles i en liknande stilig byggnad från samma epok.

Filmen nedan är från AFP filmad under en förhandlingspaus. Under rättegången är det filmförbud. De franska media gjorde en mycket bra bevakning av denna stora och viktiga process. De svenska svek som vanligt, bara korta notiser från TT togs med av några. Estnisk media var de enda utländska journalister på plats i Nanterre.

Tyvärr mörklägger även samtliga "alternativ"-media fallet Estonia. WTV är ensam om att regelbundet rapportera om Estonia-händelserna. Medias extrema Estonia-mörkläggningarna ledde till grundandet av WTV 2010. Sveriges enda fria media.

Annat om Estonia-processen i Paris på WTV:

M/S Estonia-rättegången i Paris avslutas i mitten på april 2019;

Estonia-rättegången i Paris 20 år, inget resultat ännu;

Fredrik Sjöshult på Expressen titlade nyligen:

Pedofil gick i polisens fälla – frias ändå för våldtäktsförberedelse

"Han ville köpa sex med en flicka i åldern ”0-9 år” och tog med sig 30 000 kronor, kondomer och kamera med stativ till Stockholmshotellet där han trodde att hon väntade.

källa

5G som öppnar för artificiell intelligens är planetens största fara. Strålskyddsstiftelsen kommer därför med goda nyheter:

Bryssel stoppar 5G – miljöministern vill inte sälja ut invånarnas hälsa

"Planerna på att bygga ut 5G i Bryssel har stoppats tillfälligt. Orsaken uppges vara svårigheter att kontrollera strålningen från 5G samt hälsoriskerna förenade med 5G:s intensiva strålning. Miljöministern i Bryssel, Céline Fremault, uppger till belgisk press att hon inte är beredd att sälja ut folkets hälsa, att invånarna i Bryssel inte är försöksdjur."  ...

"Enligt det svenska telekombolaget Ericsson blir det “svårt eller omöjligt” att bygga ut 5G i länder med gränsvärden på 6 V/m som i Belgien. Telekombolagen har för att anpassa gränsvärdet efter 5G lobbat och förhandlat med regeringen i Bryssel om att höja gränsvärdet för att anpassa det till 5G:s kraftigt ökade strålning

Den belgiska post- och telestyrelsen konstaterade i en rapport 2018 att 5G inte kan byggas ut om inte gränsvärdet höjs, dvs skyddet försämras. Man avrådde kraftfullt mot ett gränsvärde under 14,5 V/m (cirka 550 000 mikroW/m2) med tanke på den ökande datatrafiken och utbyggnaden av 5G. Ett gränsvärden på 14,5 V/m rekommenderades därför med möjlighet att gå upp till 41,5 V/m.

Under 2018 slöts ett avtal med de tre största telekombolagen om att höja gränsvärdet betydligt, till 14,5 V/m (c:a 550 000 mikroW/m2).  Men detta stöter nu på patrull och orsaken ska vara svårigheten att kontrollera strålningen från 5G-antennerna."

Andra 5G varningar på WTV:

5G mycket farlig, sprider artificiell intelligens, AI, i vår kropp för att förslava oss till cyborgs:

5G använder samma frekvenser som USA och Israel för kontroll av folkmängder;

Stoppa 5G faran demonstration 2018-04-14 Sergels torg Stockholm ca. 100 deltagare;

foto Henning Witte

Under september 1996 gjorde jag, Henning Witte (POP), den stora ansvarsprocessen om Estonias förlisning den 28 september 1994 anhängig vid tingsrätten i Nanterre, en förort till Paris, eftersom det franska klassningssällskapet Bureau Veritas råkade ha sitt huvudsäte där. Det är en slags bilprovning för fartyg. Stämningen för nästan 1 000 offer efter Estonia-katastrofen gällde även det svenska Sjöfartsverket i Norrköping och det tyska Meyer-varvet.

Jag valde Paris då den franska skadeståndsrätten var mycket modernare än den svenska, som är en av Europas sämsta med löjligt låga skadestånd och andra hinder, i synnerhet mot den svenska staten. Redan då fick jag lära mig att Sverige inte är en rättsstat.

Mycket riktigt, så gick den svenska regeringen direkt offentligt ut och hotade med att sabotera rättegången i Paris med argumentet att de Estonia-anhöriga inte skulle ha rätten, att genomföra en ny dykundersökning av vraket, vilket var nödvändigt då Sjöfartsverket, alltså de som sedan ställdes till svars i Paris för nästan 900 omkomna, hade gjort en extremt slarvig dyk- och kameraundersökning av vraket under december 1994 och förmodligen även i smyg tidigare.

Hotet lyckades då den franska domstolen bröt mot fransk lag och saboterade en ny vrakundersökning, trots att den franska lagen tillät den. Sedan gjorde tingsrätten i Nanterre allt för att förhala denna viktiga rättegång, fram tills nu, den 12 och 15 april 2019 då det för första gången efter nästan 23 år genomförs en huvudförhandling om frågan, vem som är ansvarig för M/S Estonias förlisning. Innan blev det enbart förhandlingar om formella struntfrågor.

I början var svensk gammelmedia mycket noggrann med rapporteringen om den historiska rättegången i Paris, men efter att jag hittade och publicerade bilder på odetonerade sprängladdningar på Estonias skrov, föll jag i onåd. Mitt namn blev först smutskastat och sedan svartlistat i svenska media och de rapporterade hellre lögn om Estonia-rättegången än att kontakta eller citera mig.

Alla svenska fulmedia styrdes likadant av en central och osynlig hand: Styrelsen för psykologiskt försvar, en gren av den svenska militära underrättelsetjänsten MUST. Psykförsvaret lades ner efter mina avslöjanden i min bok M/S Estonia Sänktes, för att senare återuppstå under MSB. I de 73 programpunkterna från den demokratiföraktande JÖKen från januari 2019 är en punkt, att bygga upp ett nytt svenskt psykförsvar.

Förhandlingen i mitten på april 2019 är offentlig, men utan översättningar. Inga vittnen eller sakkunniga ska höras, bara pappers exerciser. Detta bådar inte gott.

OBS! Att Estonia-rättegången fördröjdes med 23 år är inget aprilskämt!

Annat om den sänkta Estonia-rättegången på WTV:

Estonia-rättegången i Paris 20 år, inget resultat ännu;