Att Hitler hade flera atombomber, har White TV redan avslöjat. Nu kommer en ny bekräftelse från en amerikansk insider, som hade hand om tusentals hemliga dokument bl. a. från WWII, Douglas Dietrich. Han blev nyligen presenterad på White TV med hans uppgifter, att USA hade attackerat Japan redan före det japanska anfallet mot Pearl Harbour (7 december 1941). I samma intervju, som läggs ut här en gång till, presenterar Dietrich (efter 1:31:45) sensationella uppgifter om Hitlers atombombinsats i oktober 1944 mot Stalin i norra Lettland, som tyskarna kallar för Kurland. Förmodligen blandar Dietrich ihop Estland och Lettland, vilket är snabbt hänt för en jänkare.

Douglas Dietrich gav dessutom en intervju om Hitlers atombomber till tyska tidningen Nexus (sida 7), som publicerades 2012-06-05. Han avslöjar inledningsvis i intervjun, att USA var tvungen att göra eftergifter för Nazi-Tyskland därför att den amerikanska presidenten Rossevelt hade dött före Hitler (12 april 1944). Han förklarar dock inte hur detta sensationella påstående hänger ihop med Roosevelts död. (Förmodligen skyddar han sig med tjuvhållningen av dessa skandalösa uppgifter, men vinkar med dem). Douglas nämner enbart, att ett resultat av USA:s eftergifter gentemot Hitler var, att Nazi-regimens 'civilister' fick möjligheten att fri gå i exil, precis som den nationalchinesiska regeringen kunde söka sig till Taiwan. Nazisterna valde i början Argentina.

Men White TV:s forskning visar att Hitler, som flydde till Argentina, och USA/England gjorde en deal bakom Stalins rygg: atombomber mot fri exil. Det var därför tusentals nazikrigsförbrytare kunde komma fritt till USA inom ramen för project paperclip, det var därför råttlinjen organiserades med hjälp av MI6, Vatikanen, bröderna Dulles och makarna Peron (se Uki Gonis forskning), att slussa hundratusentals nazister till Sydamerika och det var därför USA kunde bomba Hiroshima och Nagasaki, då de var tvungna att ta tyska inbytesbomber, eftersom de själva inte hade kommit så långt med sin egen atomforskning. Det var alltså precis tvärtom. USA låg långt efter Nazi-Tyskland i utvecklingen av atombomben. Allt annat är propaganda. Roosevelt vägrade att genomföra denna djupt omoraliska kohandel med Hitler, vilket ledde till, att han blev mördat av de mörka krafterna bakom kulisserna, som behövde nazisterna för senare planer. Det blev sedan mycket mörkläggning kring Roosevelts död (kolla gärna upp det, man blir förvånad).

Om de tyska atombomberna upplyser Dietrich vidare, att Hitler behövde stoppa Sovjets framryckning i Baltikum, för att rädda hundratusentals människor i operation Hannibal från den grymma kommunismen. Han kastade då en taktisk atombomb i oktober 1944 och lyckades på det viset att behålla viktiga delar av Kurland ända in i slutet av WWII. Den elektromagnetiska impulsen från denna tyska atombomb skall ha haft återverkningar ända över till London. Douglas åberopar som bevis ett edsvuret vittnesmål från SS-Gruppenführer (general) Jakob Sporrenberg, som han gav i sin polska krigsförbrytarprocess. Där medger han sin delaktighet i utvecklingen av den tyska atombomben och des insats i Kurland. Även mörkläggarsajten Wikipedia medger, att Sporrenberg var i Norge sedan November 1944, där tyskarna hade en anläggning för tungt vatten i Rjukan, som behövs för atombomben.

Douglas bygger sin bevisföring även på det faktum, att både Tyskland (i Auerwerke/Oranienburg se den tyska filmen längst ner och i Tjeckien) och Japan (i Nord-Korea) hade god tillgång till uran och att det fanns flera andra anläggningar för utvinning av tungt vatten än den i Norge.

Intressant är också, att Sporrenberg skall ha varit en av de betrodda i det hemliga vapenprojektet "Die Glocke", som White TV senare kommer att ta upp. Han hade en hög säkerhetsnivå.

Doug Dietrich nämner i samma intervju även, att Japan redan hade atomvapen och att de kastade en atombomb den 12 augusti 1945 i Nord-Korea, för att sätta stopp för sovjet-truppernas framryckning, vilket sedan ledde till den demilitariserade zonen mellan det uppsplittrade Korea.

journalisten David Snell, i tidningen Atlanta Constitution aug 1946

I intervjun nedan går Ditrich in på den japanska atombomben på tiden 55:00.

 

Jag har som tysk advokat träffat och hjälpt en ung man i Tyskland, vars identitet, namn och adress jag känner, som påstår att han ha missbrukats sexuellt som barn av den nuvarande påven Benedictus XVI, då Kardinal Ratzinger, i Augsburg, Tyskland. När jag bad om bevis svarade mannen: "Dessa bevis är min livförsäkring" Han har nämligen gått ut med annan brisant information om barnsex för att sätta stopp för dessa vidriga brott. Det sägs, att han har deponerat i slutna kuvert sina påstådda barnsexbevis mot påven som pedofil på flera säkra ställen och att bevisen skall publiceras, ifall det händer något negativt med honom. Jag kan utan att ha sett eller lyssnat på dessa bevis inte bedöma, om anklagelserna eller bevisen är korrekta, men jag kan i alla fall bedöma, att vittnet är mycket trovärdigt.

Jag har dessutom fått träffa på en bal en ung adelsdam från Tyskland, som hade fått audiens hos påven Benedictus XVI (Ratzinger) i Rom, som ville hedra en släktning till henne. Hon vittnade för mig, att detta möte inte alls var trevligt och att påven hade en extrem negativ och djävulsk utstrålning, som hon uttryckte det.

Påven som gör satanistecken

Mot denna bakgrund blir texten från Michael Delavante på nättidningen sourze.se av den 21 juni 2011 för ett år sedan extra intressant:

"Den 13 mars i år kunde bland annat The Times avslöja att den nuvarande påven under sin tid som kardinal 1980 tillät en präst i Tyskland att fortsätta tjänstgöra trots att han befunnits skyldig till att ha tvingat en 12-årig pojke till oralsex. Katolska kyrkan anser att brott begångna av präster ska handhas av kyrkan själv och skickade pedofilen till en terapeut. Ärkestiftet bekräftade att påven, som då var kardinal, hade godkänt ett beslut att låta prästen fortsätta arbeta medan behandlingen ägde rum. 1986 fick prästen ett 18 månaders villkorligt fängelsestraff och 4 000 D-mark i böter, vilket väl kan ses som ännu ett övergrepp på offret.

I maj 2001 skrev Ratzinger ett brev kallat De delictis gravioribus (angående mer allvarliga brott) till alla katolska biskopar där han hänvisade till och uppdaterade Crimen Sollicitationis. I brevet förklarade Ratzinger att Vatikanen måste ha så kallad "exklusiv komepetens", skriver Daily Mail Online: "Med andra ord, han krävde att alla anklagelser om övergrepp på barn borde hanteras direkt av Rom". Vidare skriver Daily Mail:

"Patrick Wall, en före detta benedektinermunk i Vatikanen säger i programmet: 'Jag upptäckte att jag inte arbetade för en helig institution, utan för en institution som var helt inställd på att skydda sig själv'.""

Nu har en kanadensisk präst Kevin Annett, chef för International Tribunal for Crimes of Church and State – www.itccs.org - tagit ett mycket beaktansvärt initiativ, att attackera den katolska kyrkan och i synnerhet påven Ratzinger för sin undfallenhet att stoppa och beivra barnsex genom att sätta en frist till den 15 september 2012. Om inget kommer att ha hänt, kommer samtliga pedofilbevis mot medlemmar av den katolska kyrkan att inges till allmänt åtal:

Se även på White TV: Nya pedofilanklagelser mot ex-påven Joseph Ratzinger + Bilderberggrundaren prins Bernhard;

Douglas Dietrich har deltagit som US Marine i Operation Desert Shield (1990) och Desert Storm (1991) i Kuweit. Men det intressanta med honom är att han innan jobbade åtta år i det amerikanska försvarsdepartementets forskningsbibliotek i El Presidio Real de San Franciso som dokumentförstörare. Innan han förstörde tusentals extremt viktiga historiska dokument, tjuvläste han dem och gjorde minnesanteckningar, då han blev mycket irriterat över USA:s avancerade mörkläggning av historien.

Douglas Dietrich, en modig avslöjare

Jag har tittat på andra intervjuer med honom, lyssnat på diverse radiointervjuer, googlat honom och verifierat mycket av de udda fakta han kommer med i nedanstående intervju. Jag kunde inte hitta, att han kom med felaktiga uppgifter bortsett från småsaker. Jag har dock en känsla, att han tjuvhåller på ännu viktigare information, men jag har inga belägg för det.

Hans Coast to Coast intervju med John B. Wells (nedan) innehåller en rad häpnadsväckande uppgifter, som jag kunde hitta bekräftelser för.

1. Den amerikanska presidenten Roosevelt stödde kommunisterna under Mao, innan de fick makten, som resulterade i ett av världshistoriens grymmaste skräckvälde.

2. Slutet av WW I påskyndades av den spanska sjukan, som USA spred med flit.

3. FN grundades i El Presidio, där försvarets forskningsbibliotek ligger, den 1 jan 1942, tre veckor och tre dagar efter Pearl Harbour. Datumet som vi fick lära oss, 24 okt 1945, stämmer inte.

4. FN organiserade alla motståndsrörelser i de av Hitler och Japan ockuperade länderna under användandet av en speciell krigsflagga.

FN's krigsflagga 1943 till 1948

5. Andra Världskriget var enligt Dietrich ett FN-krig.

6. USA mördade 3 miljoner muslimska Filipinos i början av 1900-talet på ett fruktansvärd sätt.

7. För att judarna skulle kunna rädda sig undan Stalins terrorregim, ordnade Japan redan 1934 så att en egen stat upprättades åt dem mellan Ryssland och Kina - Jewish Autonomous Oblast, Birobidjan, som dock ratades av FN.

Eftersom ca. 90% av dagens judar har asiatiskt ursprung baserat på släktskap med konverterade khasarer (se Khazarien beläget mellan Svarta och kaspiska havet), och därför helt saknar etnisk släktskap till Mellersta Österns ursprungsfolk (semiter), så tycks idén om att ge dem en egen stat nära Ryssland inte vara fel. Däremot förefaller det märkligt att England, på de verkliga semiternas (palestiniernas) bekostnad, gav dem Israel. Bara några få % av dagens judar är äkta semiter, med släktskap från den romerska tiden.

8. USA hade privata, bra betalda legosoldater i China under andra världskriget: Flying Tigers. De utförde under den falska kinesiska flaggan massor med bombräder mot Japan, för att provocera ett angrepp: Pearl Harbour. Som bekannt visste Roosevelt innan, att den japanska attacken på Pearl Harbour skulle ske den 7 december 1941. Roosevelt lät manövrera undan sina viktigaste krigsfartyg kort innan, men slaktade sedan sina egna trogna soldater och material för att pressa den amerikanska befolkningen in i kriget. De ville nämligen inte bli inblandat i ett nytt krig och Roosevelt hade givit många vallöften, att inte dra USA in i ett nytt krig.

Föga känt är att MI6, med sin special agent Christopher Creighton (James Bonds förebild) som kallblodig massmördare, lät sänka en holländsk u-båt nära Indonesien, som hade sett den japanska attacken på Pearl Harbour i förväg och varnat den amerikanske presidenten Roosevelt, så att han skulle kunna dra undan sina styrkor.

9. Dietrichs uppgifter om Hitlers och Japanernas atombomb kommenteras senare på White TV.

on: Desert Shield (1

Jüri Lina, världens ledande frimurarforskare, är en okändis, vilket betyder att han borde vara kändis som i hans hemland Estland, men han förtrycks av det svenska etablissemanget, därför att han är farlig för den. Han föddes 1949 i Estland under den hemska kommunistiska sovjetiska ockupationen, som började 1940, utan att det lilla och helt oskyldiga landet gav Stalin den minsta anledning, att bli våldtaget. Det räckte med att Hitler och Stalin enades om slakten av Baltikum, Polen och Finland i Moltov-Ribbentropp pakten.

Jüri Lina

Lina jobbade som journalist i Estland och ville veta, varifrån den kommunistiska ondskan kommer, som gjorde att hans pappa försvann spårlöst i samband med deportationen i mars 1949. Jüri offentliggjorde fakta som gjorde kommunistregimen orolig. Han blev snart förföljd. Han och hans fina mor fråntogs sin lilla lägenhet i Tallinn så att de fick leva som uteliggare och sova under broar, trots vinterns dödliga kyla.

1975 fick han publiceringsförbud och arbetade därefter som nattvakt. Han kunde hålla endast underjordiska anförande. Han fortsatte att publicera sitt material i Finland i stället. Därför tvangs han att emigrera i april 1979 efter upprepade konflikter med den politiska polisen KGB, först till Finland och i augusti 1979 till Sverige. Enligt nu tillgängliga dokument väcktes den 11 juni 1985 i det annekterade Estland ett politiskt åtal mot Jüri Lina i hans frånvaro. Han anklagades för högförräderi i samband med utgivningen av två böcker – "Sovjet hotar Sverige" och "Öised päevad" (Nattliga dagar). KGB betraktade honom som en av de mest kommunistfientliga skribenterna i Sverige.

Efter kommunismens sammanbrott kunde han upptäcka, att hans dossier hos KGB var tjockast – på drygt 5000 sidor.

I Sverige fick Jüri Lina upptäcka till sin stora fasa, att det fanns många likheter mellan den kommunistiska diktaturen, som han precis hade undkommit, och den svenska ”demokratin”. När han började publicera sina alster här för att varna svenskarna, började man trakassera honom, t ex genom åsiktspolisen Expo. Denna kommunistiska organisation och dess tidskrift har saboterat många av hans föredrag med falska anklagelser om antisemitism, ett vanligt, missbrukat och därför avtrubbat vapen mot oliktänkande. Det har blivit inflation i antisemiter. På grund av sådana odemokratiska förtryckarmekanismer måste Lina hålla sina föredrag underjordiskt, precis som i Sovjetunionens. Expo och sina gelikar har inte lärt sig någonting av historien.

De som förtrycker Jüri Lina och har gjort det omöjligt att sprida hans böcker, filmer och andra publikationer, är medskyldiga till kommunismens och frimurarnas ohyggliga brottslighet, som fortfarande förekommer i kommunistiska diktaturer, som Kina, Nordkorea och Kuba. Någon nationalsocialistisk diktatur finns lyckligtvis inte kvar längre, men däremot existerar de kommunistiska diktaturerna. Därför är det ännu viktigare att avslöja kommunisternas övergrepp. Ingen annan ideologi i världshistorien har skördat så många offer och haft så grymma tortyrmetoder, främjat kannibalism och vållat så ohyggligt lidande som kommunismen.

Ändå använder de flesta journalisterna och åsiktspoliserna alltjämt två mått. Kommunist och frimurare får man vara, men inte fascist. Alarmerande många journalister är fortfarande kommunister i sina hjärtan. Etablissemanget har låtit de kommunistiska journalisterna göra karriär och stoppat andra, som Jüri Lina. Varför? Därför att vänsterjournalister är ofarliga på grund av sin okunnighet och blinda tro på sociala utopier. Deras tänkande styrs av vänstra hjärnhalvan och därför kan de inte använda sin skalärvågsinterferometer för att se helheten. Det brottsliga etablissemanget utnyttjar detta för att man inte skulle avslöja deras nya illdåd på väg mot sin tilltänkta diktatur (NWO). Olof Palme sägs ha fifflat med Journalisthögskolans antagningskrav genom ett psyktest, som gynnar tankemässigt efterblivna människor, därför är det föga förvånande att påfallande många kommunister klarade testet.

Jüri Linas moral är högre än hos många svenska journalister, som inte begriper att man inte får förtala sina meningsmotståndare för att uppnå sina mål. Ingen av dessa vill ta debatt med Jüri för att sakligt bemöta hans fakta, som man aldrig har kunnat presentera som historieförfalskning!

Jüri Linas nya dokumentärfilm "Kraftmätningen: frimurarnas fällor" är filmspråkligt och konstnärligt hans bästa. Hans klippning och bildspråk är mycket medryckande, det okända och grymma original-filmmaterialet engagerar. Det enda som stör är den vackra musiken, som ger en viss dissonans till allt lidande och elände.

Filmen avslöjar flera av de mörklagda brotten, som frimurarna och kommunister begick i en djävulsk allians i Spanien på 1930-talet. Ett händelseförlopp som ledde till det s k spanska inbördeskriget, eftersom man ville införa sovjetisk diktatur i landet, inte demokrati som de kommunistiska mytbildarna har gjort gällande. Filmen avslöjar också myten om att Che Guevara på Kuba under 1960-talet var en revolutionär hjälte och förkämpe för rättvisan. I själva verket var Che en vidrig mass- och barnamördare, som hade Stalin som förebild.

Filmen KRAFTMÄTNINGEN beställs här: http://jyrilina.com/index.php?page=kraftmatningen--frimurarnas-fallor

 

Titta även på White TV:S inslag Stalinistisk censur i Sverige: Filmhuset diskriminerar Jüri Lina

 

I Sverige märker man inte mycket av att Roul Wallenebrgs födelsedag den 12 augusti 2012 närmar sig 100-års dagen. Monumentet till minne av honom är lika osynlig som Estonias minneslund. Jag har aldrig förstått, varför Sverige har legat så lågt, när det gäller en människa, som räddade livet på tusentals Hitler-förföljda judar och som är en hjälte utomlands?

Många andra länders diplomater hjälpte på ett liknande sätt, men de amerikanska fick förbud att hjälpa judarna av Breckinridge Long, som var hög UD tjänsteman i USA och vars svek hade uttryckligen godkänts av hans vän och president Roosevelt.

Jag hittade en intressant källa, som skulle kunna förklara gåtorna kring Roul Wallenberg. Källan är förtryckt av etablissemanget, i synnerhet USA: samtalsprotokoll från 1948 mellan USA:s utlandssäkerhetstjänst CIA och chefen för Gestapo, Hitlers ökända säkerhetstjänst. De flesta känner till Gestapo men inte den grymma människan som var chef för den. Varför dömdes inte han i Nürnberg 1945/46?

Därför att Hitler och Bormann hade gjort en 'deal' med USA* och England, att samtliga höga nazister (med undantag av de som ansågs vara förrädare, som Himmler och Göring, som ville göra en egen 'deal' med de allierade) fick fritt välja var de ville leva efter andra världskriget, mot att Hitler avstod ifrån att använda sina atombomber mot USA samt att USA fick Hitlers atombomber, som de sedan kastade på Hiroshima och Nagasaki, trots att Japan redan hade erbjudit sig att kapitulera innan. Bormann fick ge allt rånbyte som Nazisterna hade roffat åt sig till England.

Därför fick även chefen för Gestapo, Heinrich Müller, fly till Schweiz, där han levde ett lyxliv. Den amerikanska forskaren Gregory Douglas hittade de på tyska förda samtalsprotokoll och publicerade dem först i Tyskland 1995/96, Geheimakte Gestapo-Müller, ISBN 3 8179-1050-9 (band I) och 3 8061 1111 4 (band II). De var så extremt farliga för etablissemanget, att den tyska staten förbjöd böckerna efter amerikanska påtryckningar. Som tur var min pappa vaken och kapade åt sig det intressanta källmaterialet innan det var för sent.

CIA engagerade efter andra världskriget många nazister inom ramen för Project Paperclip. Därför fick Hoover's FBI uppdraget att leta efter Hitler i Argentina efter krigsslutet, trots att FBI egentligen inte skall agera utanför USA:s gränser. Den behöriga CIA ansågs för "brun" för att utföra en sådan uppgift.

CIA:s rekrytering av duktiga nazister inkluderade också Gestapo-Müller. Samtalen mellan honom och CIA-chefen/staben i Schweiz ang. hans anställningsvillkor, under vilka även viktiga andra frågor berördes, återges i Gregory Douglas arkivdokument på sid. 166 ff i band II. Gestapo-Müller (M) frågar CIA-chefen (F) vad han vet om Raoul Wallenberg:

"F: Sovjet påstår, att Szalasis (ungersk premiärminister) folk har mördat honom, då han blandade sig i deportationen av de ungerska judarna.

M: Nej. Ungrarna hade inget med hans frånfälle att göra. Jag har all anledning att säga så, eftersom det var jag som såg till, att Wallenberg blev skjuten.

F: Herregud, säg inte så. Detta vållar fruktansvärda problem.....

M: Nej, inte om ni håller tyst.

F: Kan Ni berätta vad som hände?

........

M: ..... Wallenberg kom från en svensk bankirsfamilj. Dessutom var han övertygad kommunist. ... Han kände den sovjetiska ambassadören fru Kollontay. Ambassadör i Sverige. En imponerande kvinna. Mycket intelligent, fattade snabbt. Man ansåg att Wallenberg var ett bra verktyg. Fru Kollontay talade med Günther, den svenska utrikesministern, och övertalade honom, att skicka Wallenberg till Budapest, för att hjälpa de ungerska judarna. Med hänsyn till familjens ledande position var detta inga svårigheter för Günther.

Men även andra saker spelade en roll, som var viktigare än en svensk jude i Budapest. 1943 gav Stalin oss en fredsoffert med hjälp av fru Kollontay. Hitler sade blankt nej, men Himmler....Himmler såg det annorlunda. Han tänkte på sin egen framtid och för honom var täta band med Sverige mycket viktiga.

Medans Eichmann forslade bort judar från Ungern, - förresten skulle man tillägga, att detta skedde på ihärdig vädjan av den ungerska regeringen - inrättade denne Wallenberg sin privata passagentur och sålde olika pass och intyg till judar, men även till alla andra, som kunde betala för det.

F: Vad jag vet, så gav han bort dom...

M: Ja, mot pengar. Eichmann ringde mig och frågade, vad som skulle hända med denna man, som långsamt utvecklade sig till en plåga. Även ungrarna blev förbannad på honom, då han försökte på alla möjliga sätt, att förhindra fördrivningen av deras judar. ... Men när jag fick veta, att Wallenberg vid en viss tidpunkt i sitt liv hade täta kontakt till sovjet, då såg saken annorlunda ut...... Jag beordrade Eichmann, att skaffa mig samtliga informationer om Wallenberg, som han kunde få tag i ... vilket han gjorde. Jag hade goda kontakter till den ungerska polisen och använde det för att få ytterligare information. Slutligen fick jag bilden av en intellektuell, rik ung man med böjelser för de radikala, just den typen av råmaterial, som den mästerliga skulptrisen fru Kollontay särskilt älskade. Vid den tiden hade vi inga behov av ytterligare sovjetiska spioner i Ungern, i synnerhet sådana, som sålde falska papper till vem som helst under diplomatisk immunitet. ....

Jag kontaktade en av mina pålitliga män och gav honom order, att likvidera Wallenberg och hans folk i all tysthet. Jag ville även ha samtliga handlingar, som kunde hittas. Betoningen låg på 'i all tysthet', det kan Ni lita på. (Müller ville inte stötta sig med Himmler; Hennings anmärkning) Senare sade man till mig, att allt hade gått utan komplikationer och att Wallenberg skulle vara död.

F: Var er källa pålitlig?

M: Jag tror Ni känner honom väl.

F: Vem?

M: Vill ni verkligen veta, vem som sköt honom i huvudet och under vilken gödselstack i någon av förorterna till Budapest han grävdes ner?

F: Jag måste veta detta. Jag måste ju veta med vem jag har att göra med.

M: Vår gemensamma vän Willi.

F: Herregud. Ni menar Krichbaum?

M: Om Gehlen och hans folk älskar honom så mycket, glömm då allt. Ifall saken med Wallenberg däremot blir känt, då blir det problem.

F: Ibland är jag riktigt rädd inför dessa möten.

......

M: Jag vållar inga problem för Er. Wallenberg blev ett problem för Tyskland och jag personligen såg till, att problemet löstes. Tycker Ni om detta ord? Låter 'utradera' bättre? Eller 'likvidera'?

F: Ni har väl inte verkligen begravt stackarn under en gödselstack?

M: Fråga Willi. Det skulle inte vara mig emot om han hade ljugit för mig.

F: Skall vi inte släppa ämnet?

M: Men visst. Stannar Ni kvar till middag i kväll? Eller mår Ni dåligt?"

Willi Krichbaum var SS-Oberführer och chef för Geheime Feldpolizei (militärpolis inom Wehrmacht), som senare blev Gestapo-Müllers ställföreträdare. 1948 rekryterades han till Organisation Gehlen, som senare blev BND, den västtyska säkerhetspolisen. Gehlen hade gjort karriär under Hitler som chef för spionaget mot sovjet, Abteilung Fremde Heere Ost. US militären anlitade honom och därför kryllade det av nazister i BND (vissa kallar den därför inte Bundesnachrichtendienst utan Brauner Nachrichtendienst) . Det pikanta är att Krichbaum rekruterade 1951 spionen och SS-Obersturmführer Heinz Felfe till Organisation Gehlen. 1961 briserade bomben i Väst-Tyskland: Felfe avslöjades som KGB agent, utpressad p.g.a. sin nazistbakgrund. Samma misstankar riktades då mot Krichbaum. Han hade samtidigt under många år varit chef för BND:s Gladio avdelning.

* Jag samlar just bevis för det. Indicier finns redan många. Det blir ett senare inslag.

Titta även på White TV:s sammanlänkande av Kreugermordet och Raoul Wallenbergs örde. Kreugermordet är förmodligen den felande länken för att lösa gåtan.