Källa

Utredning om kontanter ett beställningsjobb från bankerna

skriver Björn Eriksson från Kontantupproret.

Den 31 mars 2023 "presenterade Anna Kinberg Batra utredningen om framtidens betalmarknad. Utredningen har ett digitalt perspektiv och konkreta åtgärder för att säkra kontanterna saknas helt. Det kan bara beskrivas som ett beställningsjobb från bankerna, menar Kontantupproret.

....

Utredningen kommer nu att hanteras i finansdepartementet och skickas ut på remiss. Kontantupproret ser ett starkt folkligt stöd för kontanterna och hoppas att flera av riksdagspartierna ser de större perspektiven i frågan

- Utredningen verkar ha arbetat i en bunker under de senaste två åren. Kriget i Ukraina har visat att vi inte kan göra oss beroende av digitala system. Det måste finnas både digitala och analoga betalmedel, något som alla våra grannländer förstått. Från Kontantupproret kommer vi nu tillsammans med våra medlemsorganisationer att samtala med riksdagens partier, närmast vid ett stort seminarium i Riksdagen 12 april. Utredningens förslag måste ändras, säger Björn Eriksson.

Kontantupprorets förslag

En lagreglering likt den som finns i Danmark och Norge. Där är alla butiker och serviceställen skyldiga att acceptera kontanter som betalning, med vissa specificerade undantag. Det innebär att fastän digitala betalningar är klart vanligast så kan alla invånare sköta sina betalningar som de önskar. Läs mer här.

Länk till utredningen: https://regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/03/sou-202316/

och

Carolina Sundell skriver samma dag:

Staten är uträknad, länge leve bankregimen!

"..... Utredaren Anna Kinberg Batra försöker inte ens ge sken av att representera statens intresse, trots att hon varit utredare för statens egen utredning. Likt en systembevarare har hon i tre år försinkat och nu lämpat över sitt egentliga uppdrag till Riksbanken.

Riksbankens möjligheter att utfärda digitala pengar som skulle stärka statens maktposition har blivit undanskuffad av en utredare som visar förakt gentemot staten, bara ägnar sig åt kosmetikan och lämnar den skeva maktfördelningen mellan staten och affärsbankerna oförändrad. Detta är ett fult rävspel som spelar affärsbankerna i händerna och tillåter dem att fortsätta åtnjuta en orubbad maktposition som de verkliga regenterna över landets valuta, svenska kronan, och staten förblir underordnad.

Utredaren Anna Kinberg Batra uppmanar inte till någon systemförändring som kan bidra till att svenska kronans ställning stärks och att kontanthanteringen i landet ökar. ....

Den som inte förstår skillnaden mellan privat utgivna pengar och statligt utgivna pengar kan ha svårt att förstå hur betydelsefullt det skulle vara om vår stat, i form av Riksbanken, utfärdar digitala pengar, vilka skulle kallas för e-kronor. Storbankerna har idag en monopolställning på penningskapandet då det är deras betalningsmedel, digitala affärsbankspengar, som landets penningmängd består av. Detta har underminerat Riksbankens ställning och haft avsevärda konsekvenser på samhällsekonomin.   ...

Betänkandet för “Statens roll på betalningsmarknaden” är en lunta som hör hemma på historiens soptipp. I sin utformning har den skymfat allt som skulle kunna vara allmännyttigt och tagit för givet att befolkningen godtar privatiseringen av penningen, som bara kan leda till en ökad skuldsättning för framtida generationer. Det måste vara skrämmande för landets befolkning att statens utredningsorgan ännu en gång inte lyckats producera en samhällsnyttig rapport som leder till nödvändiga reformer. Hoppet vilar i denna stund enbart i att ett upprop skapas som gör gällande att penningväsendet skyndsamt måste demokratiseras, och en medföljande namninsamling till en folkomröstning. Folkviljan måste få bestämma om staten eller vinstmaximerande företag ska styra över penningen, inte en enskild persons utlåtande."

Enligt min gratisbok Den Vita Skolan i Nationalekonomi ska vi förstatliga även det digitala pengarna men inte privatbankerna. Då behöver staten inga skatter längre och inflation resp deflation försvinner eftersom de statliga pengarna backas upp med arbete och inte skulder som idag eller guld som förr.