Carlqvist och Holfve oärliga, inga lärdomar av barns sexanklagelser mot Olof Palme

2019-08-01 14:05

Den 3 juli 2019 gick Ingrid Carqvist och Lena Holfve till ny attack mot Anna, hennes son Elias (pseudonym) och alla som ställt sig på Annas sida i kravet om en ärlig utredning ang. pedofilmisstankarna mot fadern.

Ingrid Carlqvist har inga bevis att misstankarna är felaktiga, eftersom det aldrig gjordes en utredning värt namnet, men påstår att Elias ”är nu trygg hos sin pappa”. Hur kan hon veta det med 100%?

Hon och Holfve bemöter inte de allvarliga anklagelserna som kommit från fem läkare, vilkas vittnesmål WTV nyligen publicerade. De är svårt att kritisera och därför sopas de mer eller mindre under mattan av Carlqvist, Holfve, skandaldomarna Maria Hölcke och Johan Borgström från Stockholms- resp. Uppsala-tingsrätt samt andra.

Ingrid Carlqvist påstår att jag, Henning Witte, skulle ha varit med Anna och ofredat fadern den 28 juni 2019. Detta är fake news. Jag var med Anna ca. en månad tidigare, då hon hade klagat över faderns umgängessabotage och behövde ett vittne. Och mycket riktigt, så vägrade fadern, efter lögn att sonen inte skulle vara på plats, att lämna ut Elias till modern, som har umgängesrätten varannan helg med sin son enligt domen från Uppsala tingsrätt. Hon har även rätt till litet semester med sonen, vilket fadern också saboterade. I andra länder, som USA t. ex. är det straffbart med att strunta i umgängesrätten som en domstol har dömt till, men i Sverige, där många politiker har haft sex med barn, saknas en sådan lagstiftning.

Ingrid Carlqvist och Lena Holfve raljerar över att Anna och ”teamet” misstänker ett pedofilt nätverk i detta fall. Carlqvist påminner i sitt sätt att argumentera om Olof Palme i Bordellhärvan, som senare kallades Geijeraffären. Allt är bara "illvilliga rykten" och pedofilringar är det inte att tänka på. Carlqvist och Holfve har tydligen inte dragit några lärdomar ur Geijeraffären.

källa

SVT-journalisten Janne Mattsson och Deanne Rauscher kom 2004 med stora avslöjanden om denna sexhärva bland Sveriges toppskickt i boken Makten, Männen, Mörkläggningen, som hade bilden med två svenska statsministrar på omslaget, Olof Palme (S) och Thorbjörn Fälldin (C).

Olof Palmes justitieminister fram till valförlusten 1976 var Lennart Geijer (S). Han hade följande lagförslag, som Rauscher och Mattsson inleder sin bok med:

I regeringskansliets arkiv ligger ett förslag till reform av ny sexbrottslagstiftningen från 1976.


1: Sänk åldersgränsen för sexuellt umgänge med barn från 15 till 14 år.
2: För barn i vuxen vård ska åldersgränsen för sexuellt umgänge med vårdnadshavare vara 18 år (som tidigare). Men för annan är beroendeställning än vård (lärare etc) ska åldersgränsen sänkas till 14 år.
3: Begreppet ”grovt koppleri” tas bort. Eventuellt kan det vara aktuellt för hallickar som håller flickstall.
4: Incestbegreppet slopas helt och hållet. Alltså ska sexuella förbindelser mellan familjemedlemmar inte längre vara straffbara.
5: För sexuellt inriktade beröringar, som inte kan anses vara sexuellt umgänge, föreslås åldersgränsen tio år mot nuvarande 15 år.
6: Våldtäktsbegreppet ska behållas men reserveras för de fall då gärningsmannen visat synnerlig hänsynslöshet eller råhet.
7: De ”vanligaste” sexuella övergreppen ska betecknas ”sexuellt tvång” och få en betydligt lindrigare straffskala.
8: Orden tukt, otukt och sedlighet tas bort ur lagtexten.
9: All särbehandling av homosexuella tas bort.


Förslag från justitiedepartementet 1976. // Lennart Geijer, Socialdemokraterna.

Geijeraffären 1976/1977 avslöjade ett nätverk i Sverige som gjorde allt att mörklägga ledande politikers och andra makthavares betalda sex med minderåriga flickor, i åldersgruppen 13, 14, 15. I nätverket ingick åklagare, domare, delar av polisen, delar av Säpo, mäktiga journalister, ungdomshemspersonal, JO, advokater, organiserad brottslighet med flera.

Idag ser vi liknande maktpelare i Sverige som missköter sig i Anna-fallet. Under mer än 40 år kan mycket utvecklas i mörkläggarlandet Sverige.

Jag citerar nu några viktiga punkter med hänsyn till Anna-fallet ur boken Makten, Männen, Mörkläggningen med sidohänvisningar till andra upplagan från 2004:

  1. Den ansvarige chefsåklagaren Eric Östberg ger order om att inte nämna sexköparna med namn och att bara politiskt oviktiga förhörs, trots att de prostituerade kvinnorna och flickorna nämnde många statsråd (S) och höga politiker från främst C och Folkpartiet som sina kunder. Kvinnorna hängdes dock ut med födelsedatum och adress, s 119, 150, 177, 182, 185, 191, 224.

  2. När det blev för hett för Östberg sjukskrev han sig och lät kammaråklagare Torsten Wolff villig ta över smutsjobbet, s 232, 240, 296, 299.

  3. Stockholms tingsrätt spelade en negativ roll genom att beställa in horor från bordellmamman Doris Hopp till interna fester, s 340, och domar (t. ex. mot kändisjournalisten Sigvard Hammar) gjordes upp i hemlighet i förväg, s 297.

  4. Hans Holmér, då chef för Stockholmspolisen (och senare ökänd Palmemord-lögnare), och några sossevänliga poliser var aktiva mörkläggare, Holmér nämns så ofta att det inte lönar att sidhänvisa, men på s 192, 200, 223, 283 (sedan den första polisanmälan 1974 tystade mäktiga poliser ner misstankarna om sexbrott) kommer mer allmän info om instrumentaliseringen av polisen. På s 316 redovisas hur polisen ljuger för Expressen.

  5. Säpo redigerade avlyssningsbanden så att känsliga politikernamn inte kom med till polisen, s 149. Den ärlige och plikttrogne polisutredaren Ove Sjöstrand övervakades och avlyssnades av Säpo, s 174. Han och familjen fick även leva med allvarliga hot som var svårt att spåra.

  6. De flesta inom journalistkåren har mörklagt (se hela kapitel 14 på s 315) och mörklägger även nu. Framförallt ska inga informationer om höga politikers sex med minderåriga flickor komma till dagens ljus.

  7. Ungdomshemspersonal agerade i många fall alldeles för slapphänd, när de märkte att deras 14 -åringar prostituerade sig och tog knark, s 229, 292 (placering av flickan hos ökänd knarklangare).

  8. På s 266 får JO, Anders Wigelius och Lars Levin, allvarlig kritik för sitt fuskjobb.

  9. Advokaten Leif Silbersky kritiseras på många ställen i boken och när han ställs till svars av författarna har han ”tappat minnet”.

Men alla dessa maktpelare var inte genomruttna. Många poliser, som t ex Rikspolischefen Carl Persson och polisinspektör Ove Sjöstrand spelade en mycket positiv roll i Bordellhärvan. idag ligger polisen risigare till.

På Säpos sida var det den operative Säpochefen Olof Frånstedt (s 133) och Karl-Hugo Jansson (s 282) som levererade utmärkta bidrag till uppklarningen av Geijeraffären. De vågade bekräfta att minderåriga flickor hade sålts som prostituerade till många höga makthavare.

Viktigt är också att författarna, vittnen och andra även hotades under 2000-talet att inte gräva i Bordellhärvan. Mörkläggarnätverket till förmån för pedofili var alltså vid fullt liv efter alla dessa år!

Den som djupdyker på ett ärligt sätt i Anna-fallet blir överraskad att så många av institutionerna, maktstrukturerna i Bordellhärvan återfinns i dagens rättsröta omkring Elias, naturligtvis med andra individer.

Men även Deanne Rauscher och Janne Mattson vågade inte bli alltför närgången med sina avslöjanden mot Olof Palme. Det tog den kristna tidningen Världen Idag hand om istället, november 2010:

"Annorlunda lät det i mars 2006 när Deanne Rauscher berättade om sin bok om 1970-talets Bordellhärva. På frågan varför hon inte publicerade uppgifter om Palmes medverkan, blev svaret övertydligt.
– Det var Eva som blev skickad ut till Olof Palme, slog då Deanne Rauscher fast, och förklarade att Eva Bengtsson i detalj beskrev för henne hur det bostadsområde såg ut där Palme bodde. Efter att chauffören hade hämtat henne åkte de gemensamt ut till bostadsområdet, där statsministern plockades upp för vidare transport.
– När jag själv åkte till det aktuella bostadsområdet stämde varenda detalj i Evas beskrivning, bekräftade Deanne Rauscher i mars 2006.     .........

– Men om mina illusioner brast när jag fick klart för mig hur det stod till i Sveriges politiska elit, var det ändå bara en bråkdel av vad som hände när min bok väl kom. Aftonbladet mörkade. Expressen mörkade. Ekot mörkade.
– Vid ett tillfälle fick inte intervjun med mig direktsändas i Sveriges radio, vid en annan radiointervju blev jag tvungen att lova att inte nämna några namn. Även publicistklubben, under ledning av Stig Fredriksson, mörkade vilka som var inblandade när de diskuterade min bok på ett möte.
Deanne Rauscher berättar att hon har suttit otaliga gånger med journalister som berättat att de har hur många vittnen som helst som kan verifiera hennes uppgifter.
– De kan bekräfta på varenda punkt. Ändå avslutar de: "Vi skulle aldrig kunna publicera detta, vi får inte för våra chefer"...

– Den svenska pressens hyckleri och krypande för överheten gjorde mig minst sagt förvånad.
– Jag trodde, som Aftonbladet bedyrade i början, att "tiderna förändrats" och att "i dag väjer vi inte för något så länge det är sant". Men det visade sig snabbt att ankdammsmentaliteten fortfarande genomsyrar den svenska mediakåren och att ingen är beredd att ta i de där riktigt känsliga affärerna.
– Även Svenska Dag-bladet mörkade genom att knappt kommentera innehållet, alltså den klassiska taktiken då man tiger ihjäl det som är brännbart. Tidningen skrev bara en notis. Inte heller Dagens Nyheter följde upp uppgifterna i min bok.

Efter Världen idags avslöjande i mars 2006 samlade Eva Bengtsson från Nyköping mod, och på en presskonferens på Juristhuset i Stockholm i december 2007 berättade hon inför hela den samlade svenska journalistkåren att hon blev utnyttjad av Palme i 1970-talets Bordellhärva.
Alla i rummet hörde Eva Bengtssons berättelse.
Knappt någon vågade berätta den.
Korrespondenter från nordiska tidningar fanns också på plats.
Ekot berättade efter presskonferensen att både Lennart Geijer, Olof Johansson och Torbjörn Fälldin pekades ut.
Olof Palmes namn nämndes dock inte i Ekots kvart-i-fem-sändning.
Ove Sjöstrand, den polis som utredde händelserna, bekräftade under presskonferensen inför alla journalister:
– Vi fick enbart order om att höra ett visst antal kunder och ett visst antal flickor. Åklagaren beslutade. Jag har försökt att förtrycka det här många gånger. Flickorna har uppgivit de här namnen för mig. Det handlar bland annat om Olof Palme...
– Det är 31 år sedan och jag har försökt att förtränga det här, förklarade han och beskrev hur de aktuella namnen aldrig togs in i utredningsmaterialet.
– Politikernas namn fick inte nämnas i polisutredningen. I stället kallades de kund 1, kund 2, kund 3 och så vidare. Det var hela tiden uttalat att det skulle klarläggas vad som skett, medan kunderna inte skulle namnges.   ......

När Eva Bengtsson kom till Ulvsunda ungdomshem träffade hon bordellmamman Doris Hopp hemma hos Expressen-journalisten Sigvard Hammar. Genom kontakten blev hon involverad i prostitution.
– Doris ringde oss och berättade vart vi skulle åka, vilka vi skulle träffa. Det fanns en lägenhet i centrala Stockholm dit hon skickade sina kunder, berättade hon i Världen idag i mars 2006. Det var första gången någonsin som en tidning återgav hela hennes berättelse – om än i anonym form.
Doris Hopp såg till att Eva Bengtsson skjutsades med taxi, vilket skedde när hon träffade Olof Palme för första gången.
– Jag visste inte vem det var förrän jag fick se honom på tv en tid därefter. Jag hade då flyttat till Eknäs skolhem, och tvingades att se på nyheterna. När jag såg honom på tv höll jag på att riva ned hela avdelningen.
När personalen frågade varför hon reagerade så starkt och Eva Bengtsson berättade att hon hade varit tillsammans med statsministern, var det ingen som trodde henne. I stället låste de in henne och gav henne lugnande.
I Världen idags avslöjande i mars 2006 berättade Olof Frånstedt, som på 1970-talet var byråchef på Säpo, att "omständigheterna gör att man måste tro de här flickorna". Han bekräftade också att de aktuella namnen nämndes uttryckligen i utredningen."

Ingrid Carlqvist och Lena "Pedofilfrossan" Holfve är klassisk kontrollerad opposition. Därför blir det ofta bråk mellan Ingrid och hennes medarbetare som knäcker ett framgångsrikt samarbete. Dela och härska är etablissemangets motto.

Läs även hos Agneta Bravélius:

Elias pappa förhördes först efter den femte polisanmälan

Annat om Anna-fallet på WTV:

Skandaldomaren Maria Hölcke nonchalerar läkarnas vittnesmål i Anna-fallet, vägrar att utreda pedofilmisstankarna;

Åklagaren Sara Norling saboterar pedofil orosanmälan, hör läkaren M B;

Flera åklagare i Stockholm hjälper misstänkt pedofil i Anna-fallet;

Annas sista processdag slutade lycklig, åklagaren misslyckades;

Uppsala tingsrätts Johan Borgström dömer kvinnofientlig, även i Anna-fallet;

Ingrid Carlqvist har förlorat sin journalistiska heder, lyssna till barnläkare i Anna-fallet!

Pedofilring styr LVU-barnomhändertagande enligt Ove Svidén;

Mossadkontrollerad polis och socialtjänsten i Uppsala och Östermalm hjälper pedofiler;

Barnläkaren K W K's orosanmälan saboteras av Socialtjänsten Östermalm Christina Witt;

Lena Holfve polisanmäld för förtal av Anna, nytt vittnesmål från barnläkare L B till hennes fördel;