Norrköpings tingsrätt kom med sin dom, T 2379-12, SEB ./. Henning Witte, när Henning satt fast i Tyskland med en trasig bil. (Målets historia klick här). Domen är skickligt skriven och det är svårt för en lekman att upptäcka, att Norrköpings tingsrätt har tagit sig makten att stryka andra satsen i den för bankväsendet viktigaste regeln, regeringsformens, 9 Kapitel, Finansmakten, 14 § under rubriken Riksbanken:

14 § Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag. Lag (2010:1408).

EU-advokaten Henning Witte har i sin argumentation mot Wallenbergarnas SEB stött sig på den andra satsen i 9:14 regeringsformen, Sveriges författning: Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.

Detta är hans tyngsta juridiska argument i sitt pilotmål mot de svenska bankparasiterna. Norrköpings tingsrätt med sina eniga domare lagmannen Hanserik Romeling, Girion Blomdahl och Ida Olsson har valt att helt nonchalera denna viktiga bestämmelse i en av Sveriges fyra grundlagar, regeringsformen.

Den andra satsen i 9:14 regeringsformen betyder, att allt som har med penning- och betalningsväsendet i Sverige att göra, måste regleras genom lag. Eftersom privata banker som SEB skapar pengar genom utlåning så måste detta regleras genom en lag. En sådan lag finns dock inte i Sverige eller EU. Att tillverka pengar är den viktigaste delen av penningväsendet. Tänk, om vi alla kunde det!

Under den muntliga förberedelsen till det här målet frågade Henning Witte SEB:s ombud, om hon kunde nämna en lag, enligt vilken SEB har rätt att göra pengar. Hon kunde inte nämna en sådan lag. Då detta var centralt i målet, bad Henning Witte, att protokollföraren tar upp hennes konstaterande i  protokollet .

Källa

Norrköpings tingsrätt förtiger dock detta centrala och i protokollet iförda erkännande från SEB, för att dra läsarens uppmärksamhet ifrån denna för bankerna negativa punkt.

Norrköpings tingsrätt citerar inte heller texten i 9:14 regeringsformen utan nämner enbart siffrorna 9 kap 14 §, så att det är svårare för en utomstående att sätta sig in i fallet.

I sina domskäl T 2379-12 skriver Norrköpings tingsrätt på  sidan 15 : "Olagliga pengar ? Av 9 kap.14 § regeringsformen framgår att endast Riksbanken får ge ut sedlar och mynt. Redan av ordalydelsen framgår att bestämmelsen endast avser sedlar och mynt, det vill säga vissa fysiska bärare av monetärt värd, och inte pengar eller ett monetärt värde som sådant. ...

Sammantaget saknar den lagstiftning som avser Riksbankens sedel och myntmonopol helt stöd för Henning Wittes uppfattning att Riksbanken har något monopol även för skapandet eller användandet av monetärt värde som sådant.

Även om således kreditgivning skulle fungera på det sätt som Henning Witte påstått (något som tingsrätten i sig inte uttalar sig om) så har inte SEB, genom att betala Henning Wittes konsumtion, tillverkat sedlar eller mynt. SEB har alltså inte genomfört något otillåtet. SEB har istället överfört ett värde som banken måste kunna infria, i slutändan genom att över disk kunna utlämna av Riksbanken utställda sedlar och mynt, till den som tillhandahållit Henning Witte varor och tjänster. Att krediter - det vill säga utfästelser om infriande av betalning i slutändan med Riksbankens legitima betalningsmedel - är accepterat i den svenska rättsordningen framgår vidare om inte annat av den sedan länge tillämpliga 9 kap. handelsbalken och lagen (1936:83) om skuldebrev.

Henning Witte kan alltså inte på denna grund undandra sig betalning av den skuld som han har ådragit sig gentemot SEB genom användandet av kortet." ( slutet på sidan 16 i domen )

Henning Witte har aldrig påstått att SEB skulle ha tillverkat sedlar eller mynt genom att tillhandahålla ett kreditkort. Han har inte heller krävt av SEB att de i slutändan skall betala butikerna, där han har handlat, med kontanter. Detta är inte brukligt vid användandet av kreditkort. Där hanteras enbart digitala pengar. Norrköpings tingsrätt påstår alltså att 9:14 regeringsformen enbart reglerar sedlar och mynt, d.v.s. kontanter. Detta är helt felaktigt.

1. Riksbanken har också rätten att ge ut digitala pengar genom utlåning i sitt RIX system, som regleras av Riksbankslagen.

2. Texten i 9:14 andra satsen regeringsformen reglerar: Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag. Till och med ett barn kan begripa att detta menar något annat än utgivningen av sedlar och mynt. När man söker orden penning- och betalningsväsendet på Riksbankens hemsida så kommer 177 träffar som berör mestadels annat än sedlar och mynt. När man googlar begreppet kommer t.ex.

Kungörelse (1964:18) med vissa föreskrifter angående tillämpningen av lagen den 20 december 1957 (nr 684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden

Ekonimistyrningsverket stödjer sig på 9:14 regeringsformen.

"Riksbankslagen säger också att Riksbanken ska främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Enkelt uttryckt handlar det om att på olika sätt arbeta för att det finansiella systemet är stabilt och fungerar väl." skriver Riksbanken på sin hemsida. Det finansiella systemet är mycket mer än enbart kontanter, det är hela bankväsendet, Postgiro, Bankgiro, Finansinspektionen mm. Sedlar och mynt utgör idag enbart ca. 4,2 procent av penningmängden i Sverige. Resten är digitala pengar som till största delen tillverkats av privata banker genom utlåning. De elektroniska pengars hantering är en del av penning- och betalningsväsendet.

Det är alltså helt absurt av Norrköpings tingsrätt att påstå, att 9:14 RF regeln "Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag" enbart syftar till sedlar och mynt. Tingsrättens påstående är alltså likvärdigt med att helt stryka denna mening i grundlagen. I en rättsstat har enbart parlamentet/Riksdagen rätt att ändra i grundlagen. Så här skriver Riksdagen på sin hemsida:

Sverige har fyra grundlagar; regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen – ett mellanting mellan grundlag och lag.

Svåra att ändra

Grundlagarna står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna.

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke, och konsekvenserna måste vara särskilt väl genomtänkta. Tanken med detta är att demokratin ska skyddas.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors fri- och rättigheter."

Norrköpings tingsrätts dom T 2379-12 SEB ./. Henning Witte  klicka här

Se även White TV:s: Norrköpings tingsrätt saboterar Henning Wittes föreläsning "Avkriminalisera Finanssystemet", Bankparasitmålet mot Wallenbergarnas SEB,

Bli förbannad över domstolar och banker i Sverige även i samband med dessa inslag på White TV:

Bankparasitmålet mot Wallenbergarnas SEB;

Överklagandet av Norrköpings tingsrätts dom som gynnar banksters;

Hanserik Romeling, lagman Norrköpings tingsrätt, JK anmäld för grovt tjänstefel;

Jävig JK gynnar banksters; bör avskaffas omedelbart;

Göta Hovrätt gynnar SE-banken jämt;

Bankparasitmålet överklagas till Högsta domstolen;

Upprop att HD skall pröva bankparasitmålet;

HD vägrar ta upp bankparasitmålet: Sverige ingen rättsstat;

Google skadar White TV: fuskar med bankparasitmålet i Norrköpings tingsrätt;

Bank of England bekräftar att den största delen av pengarna görs av privatbanker genom lån;

Kontanter är lagliga betalningsmedel; bankernas fiat-pengar inte!

Skriv på uppropet, att HD skall pröva målet här!