Rädda Kim från Nordkorea

2015-01-17 15:48

Jag har precis skrivit på uppropet Rädda Kim från Nordkorea. Det är en skrämmande läsning hur Migrationsverket har misskött fallet med gatubarnet Kim. Ensamkommande flykting"barn" från Menaländerna, som för det mesta är över 20 år, släpper Sverige in på löpande band. Många av dem kommer enbart av ekonomiska skäl. Men här flyr ett äkta barn som förlorat båda föräldrar från helvetet i Nordkorea och Sverige skall skicka tillbaka honom till horrorn i kommunistdiktaturen. Man fattar sig för pannan.

källa AB: 17-årig pojke, asylsökande från Nordkorea FOTO: Robin Lorentz-Allard

Här texten som följer med uppropet (fet stil genom White TV):

Vi är många, som har blivit upprörda av fallet med den nordkoreanske flyktingpojken Kim, som Migrationsverket efter en bristfällig utredning om hans identitet beslutat utvisa till Kina. Genom sitt agerande gör nu Migrationsverket att Sverige är det enda landet i västvärlden, som öppet talar om att man prövar nordkoreaner mot Kina.

Vi vill ha ett rättssäkert Migrationsverk, som är värdigt den humanitära stormakten Sverige, och kräver att utredningen av fallet Kim återupptas och inte låter Kina, som regelmässigt sänder tillbaka nordkoreanska flyktingar, avgöra hans öde.

Vi kräver också att Kim av humanitära skäl ska få stanna i Sverige, där han nu bott i snart två år och fått en ny anknytning. Kim har inga anhöriga vare sig i Kina, Nordkorea eller Sydkorea, men i Sverige har han numera många, som bryr sig om honom och som har engagerat sig i hans öde.

Gör en insats. Skriv under vår namninsamling för att rädda Kim och få Migrationsverket att stoppa utvisningen av honom.

Bakgrundsinformation om fallet

Migrationsverket väljer att i stället för att göra en egen godtagbar utredning låta Kina bestämma hans öde. Kina har trots flera års allt hårdare kritik i FN stått fast vid sin politik att inte ge nordkoreanska flyktingar skydd enligt flyktingkonventionen utan sänder tillbaka dem trots att de bestraffas med arbetsläger eller till och med döden för ”brottet” att lämna sitt land.

Kim är född och uppvuxen i Nordkorea. När han var sex år gammal gick hans mamma bort i cancer och vid sju års ålder blev han föräldralös, när hans far fördes bort till arbetsläger för politiska brott. I Nordkorea tillämpar man tre generationsstraff för politiska brott. För att han inte själv skulle drabbas av samma straff som fadern, tvingades Kim att bli ett gatubarn och levde på ständig flykt undan de nordkoreanska myndigheterna under totalt sju år.

För att överleva svält tvingades Kim, i likhet många andra nordkoreaner, vid två tillfällen gå över gränsfloden till Kina och bodde illegalt hos två olika kinesisk-koreanska familjer i gränstrakterna under totalt två och ett halvt år och arbetade mot mat och husrum. Hela tiden i Kina levde Kim gömd av rädsla att bli upptäckt av kinesiska myndigheter.

Fruktan för att åka fast i Kina gjorde att Kim återvände till Nordkorea två gånger och fortsatte sitt liv som gatubarn där tills en nordkoreansk gränshandlare förbarmade sig över honom. Det visade sig att Kims välgörare känt hans far då de hade gjort militärtjänsten tillsammans, och när de nordkoreanska myndigheterna började göra räder för att arrestera tiggare i samband med att man skulle öppna Norra Hamgyongprovinsen för utländsk turism våren 2013 beslöt han att Kim måste lämna Nordkorea för att överleva. De anlitade en människosmugglare, som hjälpte Kim att komma till Sverige via Kina och Ryssland.

När Kim sökte asyl i Sverige hade han nyss fyllt 16 år. Förmodligen är han det enda nordkoreanska ensamkommande flyktingbarn som någonsin kommit till Sverige.

Migrationsverket gjorde en undermålig asylutredning på Kim. Det är uppenbart att handläggaren inte kunde mycket om Nordkorea och nordkoreanska förhållanden. I utredningen begicks följande fel:

Språkförbistring ledde till feltranskribering av de geografiska platser Kim uppgett, vilket förorsakade att Migrationsverket inte kunde hitta dessa platser.
Enligt den koreanska språkanalytiker som gjorde språkanalysen är Kim definitivt nordkorean, men de svenska lingvisterna missförstod henne och skrev att han inte talade nordkoreanska. Flera andra koreansktalande, inklusive exilnordkoreaner, har lyssnat på språkanalyserna och anser att Kim definitivt talar Hamgyongdialekt som gatubarn gör.
Migrationshandläggaren har inte trott på Kim, när han berättat om sitt liv i Nordkorea. Allt han har uppgett i utredningen har en expertgrupp dock kunnat styrka med information från exilnordkoreaner och en rapport från FN:s Undersökningskommission för Mänskliga Rättigheter i Nordkorea februari 2014, se följande länk: http://www.ohchr.org/EN/HRBodies/HRC/CoIDPRK/Pages/Documents.aspx

Under hela handläggningen har man fäst stor vikt vid språkanalysen, som alltså har visat sig vara felaktig; man har angett att han inte kunnat uppge geografiska platser, vilket han kunnat; och slutligen anser man att det är osannolikt att man kan gå över gränsen mellan Nordkorea och Kina, trots att det är välkänt och väl dokumenterat att tiotusentals nordkoreaner gör det varje år. Eftersom Kim ”vistats i Kina utan problem med de kinesiska myndigheterna”, vilket berodde på att han var gömd hela sin vistelse där, anser Migrationsverket att han kan ha anknytning till Kina och därför ska prövas mot Kina.

Migrationsverket beslöt den 22 december 2014 att neka en ny prövning av Kims fall, trots den mängd nya omständigheter som framkommit. Migrationsverket skriver i sitt beslut att Kim aldrig har inkommit med några id-handlingar eller andra handlingar som kan styrka eller göra hans identitet sannolik. Detta är dock ett resonemang som inte håller eftersom ingen i Nordkorea har tillgång till egna id-handlingar före 18-års ålder. Vidare skriver Migrationsverket att det förvisso kan ha förekommit fel i utredningen och att han kan ha en koppling till Nordkorea, men att han ändå kan ha haft rätt att vistas i Kina. Därför ska han prövas mot Kina – trots risken för återsändande och hård bestraffning för det politiska brottet att ha lämnat landet.