Jüri Lina, världens ledande frimurarforskare, är en okändis, vilket betyder att han borde vara kändis som i hans hemland Estland, men han förtrycks av det svenska etablissemanget, därför att han är farlig för den. Han föddes 1949 i Estland under den hemska kommunistiska sovjetiska ockupationen, som började 1940, utan att det lilla och helt oskyldiga landet gav Stalin den minsta anledning, att bli våldtaget. Det räckte med att Hitler och Stalin enades om slakten av Baltikum, Polen och Finland i Moltov-Ribbentropp pakten.

Jüri Lina

Lina jobbade som journalist i Estland och ville veta, varifrån den kommunistiska ondskan kommer, som gjorde att hans pappa försvann spårlöst i samband med deportationen i mars 1949. Jüri offentliggjorde fakta som gjorde kommunistregimen orolig. Han blev snart förföljd. Han och hans fina mor fråntogs sin lilla lägenhet i Tallinn så att de fick leva som uteliggare och sova under broar, trots vinterns dödliga kyla.

1975 fick han publiceringsförbud och arbetade därefter som nattvakt. Han kunde hålla endast underjordiska anförande. Han fortsatte att publicera sitt material i Finland i stället. Därför tvangs han att emigrera i april 1979 efter upprepade konflikter med den politiska polisen KGB, först till Finland och i augusti 1979 till Sverige. Enligt nu tillgängliga dokument väcktes den 11 juni 1985 i det annekterade Estland ett politiskt åtal mot Jüri Lina i hans frånvaro. Han anklagades för högförräderi i samband med utgivningen av två böcker – "Sovjet hotar Sverige" och "Öised päevad" (Nattliga dagar). KGB betraktade honom som en av de mest kommunistfientliga skribenterna i Sverige.

Efter kommunismens sammanbrott kunde han upptäcka, att hans dossier hos KGB var tjockast – på drygt 5000 sidor.

I Sverige fick Jüri Lina upptäcka till sin stora fasa, att det fanns många likheter mellan den kommunistiska diktaturen, som han precis hade undkommit, och den svenska ”demokratin”. När han började publicera sina alster här för att varna svenskarna, började man trakassera honom, t ex genom åsiktspolisen Expo. Denna kommunistiska organisation och dess tidskrift har saboterat många av hans föredrag med falska anklagelser om antisemitism, ett vanligt, missbrukat och därför avtrubbat vapen mot oliktänkande. Det har blivit inflation i antisemiter. På grund av sådana odemokratiska förtryckarmekanismer måste Lina hålla sina föredrag underjordiskt, precis som i Sovjetunionens. Expo och sina gelikar har inte lärt sig någonting av historien.

De som förtrycker Jüri Lina och har gjort det omöjligt att sprida hans böcker, filmer och andra publikationer, är medskyldiga till kommunismens och frimurarnas ohyggliga brottslighet, som fortfarande förekommer i kommunistiska diktaturer, som Kina, Nordkorea och Kuba. Någon nationalsocialistisk diktatur finns lyckligtvis inte kvar längre, men däremot existerar de kommunistiska diktaturerna. Därför är det ännu viktigare att avslöja kommunisternas övergrepp. Ingen annan ideologi i världshistorien har skördat så många offer och haft så grymma tortyrmetoder, främjat kannibalism och vållat så ohyggligt lidande som kommunismen.

Ändå använder de flesta journalisterna och åsiktspoliserna alltjämt två mått. Kommunist och frimurare får man vara, men inte fascist. Alarmerande många journalister är fortfarande kommunister i sina hjärtan. Etablissemanget har låtit de kommunistiska journalisterna göra karriär och stoppat andra, som Jüri Lina. Varför? Därför att vänsterjournalister är ofarliga på grund av sin okunnighet och blinda tro på sociala utopier. Deras tänkande styrs av vänstra hjärnhalvan och därför kan de inte använda sin skalärvågsinterferometer för att se helheten. Det brottsliga etablissemanget utnyttjar detta för att man inte skulle avslöja deras nya illdåd på väg mot sin tilltänkta diktatur (NWO). Olof Palme sägs ha fifflat med Journalisthögskolans antagningskrav genom ett psyktest, som gynnar tankemässigt efterblivna människor, därför är det föga förvånande att påfallande många kommunister klarade testet.

Jüri Linas moral är högre än hos många svenska journalister, som inte begriper att man inte får förtala sina meningsmotståndare för att uppnå sina mål. Ingen av dessa vill ta debatt med Jüri för att sakligt bemöta hans fakta, som man aldrig har kunnat presentera som historieförfalskning!

Jüri Linas nya dokumentärfilm "Kraftmätningen: frimurarnas fällor" är filmspråkligt och konstnärligt hans bästa. Hans klippning och bildspråk är mycket medryckande, det okända och grymma original-filmmaterialet engagerar. Det enda som stör är den vackra musiken, som ger en viss dissonans till allt lidande och elände.

Filmen avslöjar flera av de mörklagda brotten, som frimurarna och kommunister begick i en djävulsk allians i Spanien på 1930-talet. Ett händelseförlopp som ledde till det s k spanska inbördeskriget, eftersom man ville införa sovjetisk diktatur i landet, inte demokrati som de kommunistiska mytbildarna har gjort gällande. Filmen avslöjar också myten om att Che Guevara på Kuba under 1960-talet var en revolutionär hjälte och förkämpe för rättvisan. I själva verket var Che en vidrig mass- och barnamördare, som hade Stalin som förebild.

Filmen KRAFTMÄTNINGEN beställs här: http://jyrilina.com/index.php?page=kraftmatningen--frimurarnas-fallor

 

Titta även på White TV:S inslag Stalinistisk censur i Sverige: Filmhuset diskriminerar Jüri Lina

 

I Sverige märker man inte mycket av att Roul Wallenebrgs födelsedag den 12 augusti 2012 närmar sig 100-års dagen. Monumentet till minne av honom är lika osynlig som Estonias minneslund. Jag har aldrig förstått, varför Sverige har legat så lågt, när det gäller en människa, som räddade livet på tusentals Hitler-förföljda judar och som är en hjälte utomlands?

Många andra länders diplomater hjälpte på ett liknande sätt, men de amerikanska fick förbud att hjälpa judarna av Breckinridge Long, som var hög UD tjänsteman i USA och vars svek hade uttryckligen godkänts av hans vän och president Roosevelt.

Jag hittade en intressant källa, som skulle kunna förklara gåtorna kring Roul Wallenberg. Källan är förtryckt av etablissemanget, i synnerhet USA: samtalsprotokoll från 1948 mellan USA:s utlandssäkerhetstjänst CIA och chefen för Gestapo, Hitlers ökända säkerhetstjänst. De flesta känner till Gestapo men inte den grymma människan som var chef för den. Varför dömdes inte han i Nürnberg 1945/46?

Därför att Hitler och Bormann hade gjort en 'deal' med USA* och England, att samtliga höga nazister (med undantag av de som ansågs vara förrädare, som Himmler och Göring, som ville göra en egen 'deal' med de allierade) fick fritt välja var de ville leva efter andra världskriget, mot att Hitler avstod ifrån att använda sina atombomber mot USA samt att USA fick Hitlers atombomber, som de sedan kastade på Hiroshima och Nagasaki, trots att Japan redan hade erbjudit sig att kapitulera innan. Bormann fick ge allt rånbyte som Nazisterna hade roffat åt sig till England.

Därför fick även chefen för Gestapo, Heinrich Müller, fly till Schweiz, där han levde ett lyxliv. Den amerikanska forskaren Gregory Douglas hittade de på tyska förda samtalsprotokoll och publicerade dem först i Tyskland 1995/96, Geheimakte Gestapo-Müller, ISBN 3 8179-1050-9 (band I) och 3 8061 1111 4 (band II). De var så extremt farliga för etablissemanget, att den tyska staten förbjöd böckerna efter amerikanska påtryckningar. Som tur var min pappa vaken och kapade åt sig det intressanta källmaterialet innan det var för sent.

CIA engagerade efter andra världskriget många nazister inom ramen för Project Paperclip. Därför fick Hoover's FBI uppdraget att leta efter Hitler i Argentina efter krigsslutet, trots att FBI egentligen inte skall agera utanför USA:s gränser. Den behöriga CIA ansågs för "brun" för att utföra en sådan uppgift.

CIA:s rekrytering av duktiga nazister inkluderade också Gestapo-Müller. Samtalen mellan honom och CIA-chefen/staben i Schweiz ang. hans anställningsvillkor, under vilka även viktiga andra frågor berördes, återges i Gregory Douglas arkivdokument på sid. 166 ff i band II. Gestapo-Müller (M) frågar CIA-chefen (F) vad han vet om Raoul Wallenberg:

"F: Sovjet påstår, att Szalasis (ungersk premiärminister) folk har mördat honom, då han blandade sig i deportationen av de ungerska judarna.

M: Nej. Ungrarna hade inget med hans frånfälle att göra. Jag har all anledning att säga så, eftersom det var jag som såg till, att Wallenberg blev skjuten.

F: Herregud, säg inte så. Detta vållar fruktansvärda problem.....

M: Nej, inte om ni håller tyst.

F: Kan Ni berätta vad som hände?

........

M: ..... Wallenberg kom från en svensk bankirsfamilj. Dessutom var han övertygad kommunist. ... Han kände den sovjetiska ambassadören fru Kollontay. Ambassadör i Sverige. En imponerande kvinna. Mycket intelligent, fattade snabbt. Man ansåg att Wallenberg var ett bra verktyg. Fru Kollontay talade med Günther, den svenska utrikesministern, och övertalade honom, att skicka Wallenberg till Budapest, för att hjälpa de ungerska judarna. Med hänsyn till familjens ledande position var detta inga svårigheter för Günther.

Men även andra saker spelade en roll, som var viktigare än en svensk jude i Budapest. 1943 gav Stalin oss en fredsoffert med hjälp av fru Kollontay. Hitler sade blankt nej, men Himmler....Himmler såg det annorlunda. Han tänkte på sin egen framtid och för honom var täta band med Sverige mycket viktiga.

Medans Eichmann forslade bort judar från Ungern, - förresten skulle man tillägga, att detta skedde på ihärdig vädjan av den ungerska regeringen - inrättade denne Wallenberg sin privata passagentur och sålde olika pass och intyg till judar, men även till alla andra, som kunde betala för det.

F: Vad jag vet, så gav han bort dom...

M: Ja, mot pengar. Eichmann ringde mig och frågade, vad som skulle hända med denna man, som långsamt utvecklade sig till en plåga. Även ungrarna blev förbannad på honom, då han försökte på alla möjliga sätt, att förhindra fördrivningen av deras judar. ... Men när jag fick veta, att Wallenberg vid en viss tidpunkt i sitt liv hade täta kontakt till sovjet, då såg saken annorlunda ut...... Jag beordrade Eichmann, att skaffa mig samtliga informationer om Wallenberg, som han kunde få tag i ... vilket han gjorde. Jag hade goda kontakter till den ungerska polisen och använde det för att få ytterligare information. Slutligen fick jag bilden av en intellektuell, rik ung man med böjelser för de radikala, just den typen av råmaterial, som den mästerliga skulptrisen fru Kollontay särskilt älskade. Vid den tiden hade vi inga behov av ytterligare sovjetiska spioner i Ungern, i synnerhet sådana, som sålde falska papper till vem som helst under diplomatisk immunitet. ....

Jag kontaktade en av mina pålitliga män och gav honom order, att likvidera Wallenberg och hans folk i all tysthet. Jag ville även ha samtliga handlingar, som kunde hittas. Betoningen låg på 'i all tysthet', det kan Ni lita på. (Müller ville inte stötta sig med Himmler; Hennings anmärkning) Senare sade man till mig, att allt hade gått utan komplikationer och att Wallenberg skulle vara död.

F: Var er källa pålitlig?

M: Jag tror Ni känner honom väl.

F: Vem?

M: Vill ni verkligen veta, vem som sköt honom i huvudet och under vilken gödselstack i någon av förorterna till Budapest han grävdes ner?

F: Jag måste veta detta. Jag måste ju veta med vem jag har att göra med.

M: Vår gemensamma vän Willi.

F: Herregud. Ni menar Krichbaum?

M: Om Gehlen och hans folk älskar honom så mycket, glömm då allt. Ifall saken med Wallenberg däremot blir känt, då blir det problem.

F: Ibland är jag riktigt rädd inför dessa möten.

......

M: Jag vållar inga problem för Er. Wallenberg blev ett problem för Tyskland och jag personligen såg till, att problemet löstes. Tycker Ni om detta ord? Låter 'utradera' bättre? Eller 'likvidera'?

F: Ni har väl inte verkligen begravt stackarn under en gödselstack?

M: Fråga Willi. Det skulle inte vara mig emot om han hade ljugit för mig.

F: Skall vi inte släppa ämnet?

M: Men visst. Stannar Ni kvar till middag i kväll? Eller mår Ni dåligt?"

Willi Krichbaum var SS-Oberführer och chef för Geheime Feldpolizei (militärpolis inom Wehrmacht), som senare blev Gestapo-Müllers ställföreträdare. 1948 rekryterades han till Organisation Gehlen, som senare blev BND, den västtyska säkerhetspolisen. Gehlen hade gjort karriär under Hitler som chef för spionaget mot sovjet, Abteilung Fremde Heere Ost. US militären anlitade honom och därför kryllade det av nazister i BND (vissa kallar den därför inte Bundesnachrichtendienst utan Brauner Nachrichtendienst) . Det pikanta är att Krichbaum rekruterade 1951 spionen och SS-Obersturmführer Heinz Felfe till Organisation Gehlen. 1961 briserade bomben i Väst-Tyskland: Felfe avslöjades som KGB agent, utpressad p.g.a. sin nazistbakgrund. Samma misstankar riktades då mot Krichbaum. Han hade samtidigt under många år varit chef för BND:s Gladio avdelning.

* Jag samlar just bevis för det. Indicier finns redan många. Det blir ett senare inslag.

Titta även på White TV:s sammanlänkande av Kreugermordet och Raoul Wallenbergs örde. Kreugermordet är förmodligen den felande länken för att lösa gåtan.

Efter att ha läst Christopher Creightons bok OPJB (=Operation James Bond) har jag blivit helt övertygad om att den mäktigaste mannen i Nazi-Tyskland vid krigsslutet (borträknat från Hitler själv), dvs. Hitlers sekreterare, och chefen för Riksdagskansliet Martin Bormann, var en av de nazister som de västliga segermakterna i hemlighet hjälpte att inte bara fly ut ur det belägrade Berlin, utan också undkomma den rättvisa, som efter kriget i Nürnbergrättegångarna utdömde hårda straff för många av de andra nazistpamparna.

Att Bormann, Hitlers grå eminens gavs hjälp att fly, trots hans huvudansvar för många av nazisternas värsta brott, anges i Creightons bok, som att Churchill gjorde en 'deal' med Bormann för att komma över nazisternas gömda tillgångar i utlandet. Ingen mindre än Ian Flemming, senare verksam i MI6 och författare till de välkända James Bond böckerna/filmerna, var chef för den militära kommando-operation som hjälpte Bormann, att den 1 maj 1945* fly ut ur det brinnande Berlin. Efter flykten ur Berlin fördes Bormann till England, där han fick leva ostörd under falsk identitet och under den engelska statens excellenta beskydd till 1956 (därefter flögs Bormann enl. boken till Argentina). Många brittiska agenters liv offrades i den operation som räddade en av världens mest efterspanade krigsförbrytare ut ur Berlin. För att allmänheten skulle tro att Bormann dött i Berlin och för att operationen skulle ges hög trovärdighet, startades en jakt efter en dubbelgångare, vilken också hittades i ett krigsfångeläger i Kanada. Denne dubbelgångare fördes sedan under operationen in i Berlin, varefter han iskallt mördades samma dag som Bormann fördes ut. * Den 1 maj är Illuminaternas födelsedag.

Även om brittiska MI6 genomförde hans flykt tror jag inte att han var brittisk agent. Detta påstår Creighton inte heller. White TV kommer av pedagogiska skäl först senare spekulera om det verkliga skälet varför han fick överleva.

Enligt boken var även amerikanska OSS och chefen för dess hemliga kommandooperationer, William J. Donovan (även kallad Wild Bill), informerad och samordnad avseende operation James Bond. Detta OSS, hade grundats av engelska MI6, och skulle senare omvandlas till den ökända brottsorganisationen CIA:

I februari 2011 hittade två tyska journalister Jan van Helsing och Stefan Erdmann, på polisarkivet i Asunción, (huvudstad i Paraguay), Martin Bormanns pass från 1961. Passet var utställt i det falska namnet Agustín von Lembach, precis det namn som vittnet Paul van Aerschodt (se andra filmen nedan) hade uppgivit.

Enligt den argentinske journalisten Abel Bastis forskning, dog Martin Bormann med stor sannolikhet 1971 i Paraguay, i cancer. Dock hittades hans lik 1972 i Berlin, inte långt från den plats där hans dubbelgångare hade mördats av brittiska agenter, den 1 maj 1945. DNA-analys visade att det verkligen var Bormanns lik, men utredarna hemlighöll en sak. Liket hade en märklig röd jord i håret, en jord som inte finns varken i Berlin eller i Brandenburg. Däremot finns denna jord i Paraguay och just på den platsen där Bormann varit begravd strax innan...

Det tycks ganska uppenbart att en mängd höga nazister gavs en både säker och effektiv hjälp att fly. Enbart sådana som Himmler och Göring, vilka båda hade försökt att göra en 'deal' med de väst-allierade bakom Hitlers rygg (för att sko sig) och som av Hitler ansågs som förrädare, fick dö i Tyskland 1945. Vad gäller Bormanns 'fejkade' död i Berlin, kan noteras att Joseph Goebbels alltid hade sagt att han inte tänkte fly, utan att han skulle ta livet av sig och sin familj. Avseende honom har det hittills inte heller dykt upp några tecken, för att hans självmord i Riksdagskansliet, den 1 maj 1945 skulle vara 'fejkad'. Vissa spekulerar dock om att han inte fick följa med nazieliten till Sydamerika, därför att han var av judisk börd.

Se även inslagen om Hitlers flykt, Hitlers exil i Argentina, Engelska forskare bekräftar Hitlers flykt till Argentina,

För 10 år sedan befann jag mig i Potsdam (nära Berlin), hos filmaren Jutta Rabe, vi skulle fortsätta att jobba med vårt Estonia-filmprojekt "Baltic Storm". Jutta berättade då för mig, att hon hade nyligen kontaktats av en äldre herre, som hade sagt sig vara en fd. tysk vetenskapsman. Han hade gett henne beröm, för hennes mod att göra dokumentärfilm om Estonia-attentatet. Hans ärende hos Jutta Rabe var en önskan, att hon skulle göra en dokumentärfilm, som skulle berätta, om hur Hitlers vetenskapsmän hade framställt flera atombomber, och att de bomber som USA släppte över Japan i aug. 1945, var tyska vapenbyten. Han gav henne boken  "Die Atombombe und das Dritte Reich" av Edgar Mayer och Thomas Mehner. Jutta hade då inte tid att göra något i saken och avslog manens begäran, men bad mig att läsa boken.

Då jag som juristombud för anhörigföreningen för M/S Estonia, av mäktiga krafter, blivit utsatt för en konspiration för att mörklägga sanningen bakom M/S Estonia, begrep jag direkt att bevismaterialet i boken var övertygande. Det fick till följd att jag började läsa, det mesta av den litteratur, som successivt blev tillgänglig. Den senaste boken jag precis har läst färdigt, är den mycket nedtystade, "Hitlers Bombe", skriven av den fd. östtyska historikern Rainer Karlsch.

Efter att nu ha läst igenom en massa litteratur i ämnet, mest på tyska, är jag som erfaren jurist, helt övertygat om bevismaterialets trovärdighet - Allt talar för att Hitler, i slutskedet av WW2, redan hade flera atombomber färdigbyggda!

Men, invänder varje tänkande person, varför använde då Hitler inte sina bomber för att vinna kriget? Bristande skrupler handlade det säkert inte om. Vid en provsprängning av en taktisk atombomb, den 12 mars 1945 kl. 22.15  i provinsen Thüringen, på det militära övningsfältet Ohrdruf, offrade Hitler och hans SS-general Hans Kammler*, ca. 700 människor (fd. krigsfångar och koncentrationslägerslavar), för att testa bombens effekt som massförstörelsevapen.
* Under Kammlers befäl, "förbrukades" under vidriga och grymma omständigheter, enorma mängder tvångsarbetare.

Ett ögonvittne berättar:

"...Vid detta tillfälle såg vi att det kröp fram fullständigt vanställda levande varelser ur skogen. Förmodligen kunde de inte se något längre. ... Två SS-män sköt dessa ca tolv till femton människor direkt......En av våra fångar berättade för oss, att han skulle ha förstått, vad en av de halvdöda hade sagt till honom: 'stor blixt - eld, många omedelbart döda, borta från jorden, helt enkelt inte längre där, många med stora brännskador, många blinda. Hälsning till mor från Oleg Barto till Gurjew'." (Rainer Karlsch, Hitlers Bombe, München 2005 sidorna 217 och 218.)

Varför använde då inte Hitler sina atombomber, för att ge Tyskland ett värdigt slut på kriget? Något som skulle ha undandragit landet och dess befolkning, världshistoriens största etniska rensning och de massvåldtäkter på oskyldiga kvinnor och barn, som inträffade i slutet av kriget. I så fall skulle man också fått ett fredsavtal (vilket Tyskland i motsats till Österrike och Japan, fortfarande inte erhållit)

Svaret och anledningen till att Hitler inte använde atombomben, hänger ihop med hans och andra nazist-toppars flykt, till Sydamerika och ev. andra platser. Sambandet mellan Hitlers atombomber och hans flykt till Argentina, kommer White TV att behandla i framtida inslag (om jag överlever mitt letande efter bevis).

Se White TV:s inslag: Hitler flydde och Hitler överlevde troligen i Argentina.

Se här ett klipp från 2011, ur Jüri Linas mycket sevärda film, "Den Omättliga Ouroboros". (Klippet finns ca 1 min in i filmen) Tack till Jüri Lina!

 

Project Paperclip var ett hemligt program i slutet av andra världskriget med vilket USA och Vatikanen slussade tusentals nazister till amerikanska forskningsinstitut för att komma åt den överlägsna tyska teknologin. USA ville också förhindra att de föll i Stalins händer.

Även extremt kriminella och grymma nazister som Josef Mengele skyddades. Han fick fortsätta med sina fruktansvärda människoförsök inte bara i Sydamerika utan även i USA, där han skall ha haft en ledande roll i Mind Control forskningen. Han anses vara uppfinnaren av Mind Control genom extrem tortyr. Psyket skyddar sig då genom att förtränga den hemska upplevelsen och så kan olika personligheter programmeras in i en enda människa, trauma based Mind Control som leder till dissociativ identitetsstörning. Nyckelord eller    -händelse som också programmeras in används sedan att fjärrstyra offret att utföra grova brott, vara en sexfälla, agera som en levande spion-kamera eller annat.

Mengele dog förmodligen i Brasilien.

USA:s etablissemang, det militärt-industriella komplexet, har med anlitandet av de mest horribla och eftersökta nazister bevisat entydigt att moral inte spelar någon roll, bara man har nytta av folk. Detta talar starkt för att de även hjälpte Hitler att fly till Sydamerika. Där kunde han fortsätta att kämpa mot kommunismen som först efter andra världskriget plötsligt blev den stora boven i dramat.