Jag, Hening Witte, organiserade 2002 en stor manifestation på Norrmalmstorg. Jag var även ansvarig gentemot polisen. Jag höll första anförandet och ordnade de resterande. Trots detta förteg massmedia mig. Jag hade blivit okändis i Sverige. Ingen interview, inga bilder på mig. Idag, efter mer än åtta år upptäcker jag av en slump de första bilderna på mig på nätet. En konstig känsla då man blir ledsen när ens engagemang bär inga frukter, bara förpuffar........

Vi hade bjudit bl a riksdagsledamoten Lars Ångström (MP) att hålla tal. Svaret blev: jag talar enbart om Henning inte talar. Jag vägrade att låta mig pressas på det här sättet och struntade i honom. Efter mitt tal så såg jag Ångstrom i vimmlet och gick fram till honom. Jag undrade om han inte ändå kunde hålla ett tal. Han accepterade spontant och höll det bästa talet av alla. Demonstrationen gav inget genombrott i sökandet efter sanningen bakom Estonias förlisning.

Henning Witte håller första anförandet

Manifestationen avslutades på världens mest undangömda minnesmonument på Djurgården i Stockholm