Sverige bör dra lärdomar från sin glanstid: 1950-talet

källa

Sverige hade sin glanstid på 1950- och 60-talet. Fattigdomen hade försvunnit. Kvinnorna var som vackrast, svensk film och skådespelare var kända i hela världen, landet var rikt efter att inte ha drabbats av WWII, momsen fanns inte, Dag Hammarskjöld var chef för FN och Sverige hade världens tredje största flygvapen. Dessutom var Sverige en idyll med oförstörda vackra landskap, småskaligt jordbruk och ett förtroende människor emellan att dörrar och amerikanska bilar inte behövde låsas.

Allt detta har krossats. Saab är död, Volvo ägs av plundrande kineser, försvaret är obefintligt, massinvandringen har översvämmat landet med kriminalitet, rädsla och ny fattigdom, politiker har sålt landet till Orwell-USA; domare, åklagare, polischefer, journalister och politiker står under mind control, de få politiker som vågar stå emot mördas, som Palme och dottern Lindh, en passagerarfärja sänks i samband med vapensmuggling, landskap förstörs med EISCAT och vindkraftverk trots billig vattenelproduktion, Arla och LRF förtrycker småbönderna, bankerna kan vilt härja och suga ut landet med ständigt stigande massarbetslöshet, höga statsskulder och skatter som nödvändig följd och skolan plus vården är inte värda namnet. Odemokratiska EU dikterar märkliga lagar. Djävulen har segrat över Sverige.

Då kan det vara meningsfullt att besinna sig på 1950-talet och titta närmare på hur samhället fungerade då. Det fanns betydligt fler kommuner som garanterade bättre självstyre. Statsministern var en älskad landsfader. Familjerna var inte splittrade, ungdomar fostrades bättre och de juridiska myndigheterna satt tydliga gränser. Lyssna till den kände läkaren Nils Bejerots återblick till folkhemmets bästa tid. Han såg redan under 80-talet fördärvet komma över Sverige:

Se även på White TV:

På 1950-talet var Sverige inte svårt sjuk som idag;

Våldtäkter i Sverige kan enbart minskas när tankekontroll och okontrollerad invandring stoppas;