Flyktingskris och ett tredje världskrig är sedan länge planerade (del 2)
2016-04-27 16:17
av Jan Erik Sigdell
Hur de monoteistiska religionerna uppstod
De monoteistiska religionernas babyloniska ursprung
Kan vi också finna hopp någon annan stans?
Det tredje världskriget är till en väsentlig del ett religionskrig som redan har börjat.
I del 1 visades att det finns en gammal konspiratorisk plan för omstörtning av världssamhället som nu befinner sig i en fas där kristendom och andra icke-muslimska religioner samt ateism skall utrotas. Dessa skall ersättas av en allmän tvångskonversion till islam och när detta har ägt rum i tillräcklig omfattning skall även islam omvandlas och ersättas med en satanisk världsreligion där den ende ”guden” som gäller är Lucifer.
Varför skall då kristendomen undanröjas? Och varför skall just islam utnyttjas för detta ändamål? Därför att den med grym makt tvingar alla sina anhängare till total hjärntvättad lydnad vilket är ett effektivt vapen för att förinta allt annat. Varför skall även ateismen utrotas? Därför att den för många är ett alternativ till alla religion, även islam, och den senare skall ju ha all makt i en övergångsperiod. När praktiskt taget alla har blivit muslimer har man dem alla under en totalitär kontroll och kan ta nästa steg. För hela mänskligheten presenteras då Lucifer som den verklige guden och den som Allah verkligen är. Eller som Mahdi, islams motsvarighet till Jesu återkomst som alla kristna väntar på. Muslimerna väntar på Mahdi. Men liksom vi i Nya Testamentet är varnade för att innan Kristi budbärare återkommer blir vi vilseledda av Antikrist – av en falsk Jesus eller en falsk Kristi budbärare – så kommer islam att vilseledas av Dajjal (Mashi ad-Dajjal), en falsk Messias. Är det då denne som egentligen är Lucifer?
Hur de monoteistiska religionerna uppstod
I min bok Die Herrschaft der Anunnaki har jag ganska grundligt befattat mig med denna aspekt av religionshistorien. Våra nuvarande tre monoteistiska religioner har ursprunget i de mesopotamiska kulturerna, så som de har bevarats för oss i de kilskrifttavlor som babylonier, sumerer, assyrier och akkader har efterlämnat. En särskild betydelse har härvid den babyloniska skapelseberättelsen Enuma Elish (starkt förkortad på svenska här).
Men innan jag går närmare in på detta vill jag först beskriva kristendomens verkliga historia som en del av den monoteistiska religionshistorien. Denna historia börjar naturligtvis med Jesus, en budbärare som sändes till oss av Kristus.
Det fanns två kretsar omkring Jesus: 1) den yttre kretsen av människor som hörde honom tala offentligt och 2) den inre kretsen av hans lärjungar och honom närstående personer. Av Joh 16.12 framgår tydligt att det fanns mycket som han inte sade i den yttre kretsen men utan tvivel sade i den inre: ”Jag hade ännu mycket att säga eder, men I kunnen icke nu bära det.”
Ur den inre kretsen uppstod den Gnostiska Kristendomen som föregick den Paulinska Kristendomen. Som det står i den gnostiska texten Sanningens evangelium (jfr. The Gospel of Truth) blev JHVH vred över det som Jesus lärde och lät spika honom på ett kors (eller träd). Se Yaldabaoth and the Gnostic texts där det visas att ”Jaldabaoth” är de Gnostiska Kristnas namn för JHVH och där det förklaras varför JHVH i Sanningens Evangelium kallas för ”villfarelse” (”error”, ”Irrtum”, se länken ovan – en del andra svenska texter, till exempel denna, har missat denna väsentliga punkt i översättningen!). Varför blev då JHVH vred? Eftersom han – enligt Pistis Sophia (en annan gnostisk text) – berättade att JHVH inte är den sanne guden och rentav talade om hur vi kan räddas undan honom! JHVH är Gamla Testamentets gud, vanligen uttalat Jahve(h) men också Jehova(h). Hans namn skrivs i den hebreiska bibeln med endast konsonanter, utan vokalisering: ????.)
JHVH väntade sig att Jesu läror skulle glömmas med tiden men det blev tvärtom. Jesu offer gav dem större kraft och de bars vidare av de gnostiska kristna. Därför ville JHVH, som en ny strategi, ersätta den ursprungliga kristendomen med en ny som skulle tjäna hans syften. Han inspirerade Paulus till att upprätta en sorts ”kristendom light” som inte innehåller de djupare sanningar som lärdes i den inre kretsen, men andra saker som JHVH ville att vi skulle tro. Se Jesus’ main mission.
På detta vis blev den ursprungliga kristendomen med tiden ersatt av den paulinska kristendomen. JHVH manipulerade sedan Konstantin till att i konciliet i Nicaea år 325 förkasta den gnostiska kristendomen och den paulinska kristendomen blev till grund för den kyrka som sedan utvecklade sig.
Enligt Apostlagärningarna berättas om Paulus:
9.4: Och han föll ned till jorden och hörde då en röst som sade till honom: ”Saul, Saul, varför förföljer du mig?”
9.5: Då sade han: ”Vem är du, Herre?” Han svarade: ”Jag är Jesus, den som du förföljer.”
9:6 (Då skalv han och bävade och sade: Herre! Vad vill du att jag skall göra? Sade Herren till honom:) ”stå nu upp och gå in i staden, så skall där bliva dig sagt vad du har att göra.”
(Texten inom parentes är hämtad ur den svenska bibeln utgiven 1829 och överensstämmer med översättningar till andra språk, men saknas märkligt nog i en del senare svenska översättningar.)
Kom detta verkligen från Jesus eller från JHVH som utgav sig för att vara Jesus? Låt oss först jämföra med en annan ”inspiration”. Det berättas att Konstantin hade en vision (en del källor talar om en dröm) i vilken han såg ett kors och hörde: ”I detta tecken kommer du att segra.” Då lät han måla kors på soldaternas sköldar och vann krigen. Kom detta verkligen från Jesus? Han lärde oss ju ”Du skall inte döda”, ”Älska era fiender” och ”Den som tar till svärdet skall förgöras med svärdet”, i direkt motsägelse mot Konstantins vision. Jesus skulle ha uppmanat honom till fred och försoning med sina fiender! Därför kan denna vision inte ha kommit från honom. Kom den från JHVH som ville ha en skenbart kristen kyrka som verktyg för sin makt? För att manipulera och kontrollera människor? Om det är så, så väcker detta tvivel även om Paulus’ vision…
Man må då också i samma anda fråga sig vem det egentligen var som i Luk 4.1-13 frestade Jesus. Var det kanske JHVH – i försök att få honom att överge sin mission?
Men den gnostiska kristendomen försvann inte helt – där man för övrigt visste besked om reinkarnationen och lärde denna. Några gnostiker blev kvar i Balkan, ungefär där nu Bulgarien är, och spred sig senare till södra Frankrike, där katarerrörelsen uppstod. Katarerna (”de rena”) efterlevde Jesu lära så grundligt att de var vegetarianer och aldrig dödade ett djur – just: ”Du skall inte döda!” Också de visste besked om reinkarnationen och lärde den. Under 1200-talet utrotades denna gemenskap helt i ett folkmord, en veritabel holocaust mot dem, och det av kyrkans män! En extremt okristen gärning! En av kyrkans stora synder – förutom inkvisitionen, som grymt handlade så som det torde passa JHVH… Jfr. About Jesus and Mary Magdalene.
Vad gäller reinkarnationen kan man förmoda att den också hör till det som antydes i Joh 16.12.
De gnostiska texterna förstördes i avsikt att förinta rörelsen. Lyckligtvis hittades en mängd av dem i Nag Hammadi i Egypten 1945, så att vi idag åter har tillgång till större delen av denna skatt med mycket viktig information.
Därmed är det uppenbart att kyrkans kristendom inte är den sanna kristendomen utan en skenkristendom som skulle ersätta Jesu ursprungliga lära. Nu vill den nämnda planen förinta kristendomen. Den nu rådande skenkristendomen? Så är det tydligen, men inte för att ersätta den med den sanna kristendomen! Det vore för mycket av det goda… Det går i en annan riktning. Med tidens lopp har utomkyrkliga rörelser utvecklats, av vilka en del mera eller mindre närmar sig den sanna kristendomen. Det är nog klart att det är framför allt dessa som man vill bli av med. Det skall inte finnas någon kristendom alls…
Mera om detta tema: Is Yahweh an Anunnaku? Jag rekommenderar också följande bok: Nathaniel J. Merritt: Jehovah Unmasked!
Men nu åter till de monoteistiska religionernas allmänna historia, som så att säga bildar ramen kring denna historia om kristendomen.
De monoteistiska religionernas babyloniska ursprung
I den babyloniska skapelseberättelsen Enuma Elish skildras hur universum skapades av den högste guden Apsu tillsammans med hans kvinnliga (skapande, ”födelsegivande”) motpart Tiamat. På sätt och vis kan man nog betrakta dem tillsammans som en androgyn varelse. Ett släkte av väsen – skapade varelser – uppstod som kallas Anunnaki. Dessa vände sig sedan mot skaparparet – vilket beskrivs så att Anunnaki dödade dem, men därmed skulle de ju ha förintat skapelsen och sig själva, vilket naturligtvis är omöjligt. Betydelsen kan bara vara att de vände sig bort från dem för att existera vidare som om de inte funnes. Detta var ”fallet” i skapelsen.
Man måste nog också förstå detta så att det i skapelsen också fanns (och finns) andra skapade väsen – ”gudar” – som inte vände sig bort från skaparparet. Sådana regioner i skapelsen nämns dock inte därför att Enuma Elish är en berättelse om Anunnaki. I skapelsen uppstod materiella världar och jorden är en av dem. Här uppstod med tiden levande varelser och senare befolkades vår planet med människor. Mycket senare kom Anunnaki till vår jord för att etablera sig här och också hämta mineralier, för vilket de behövde arbetare. Med hjälp av genetiska ingrepp gjorde de av jordiska livsformer en ny människoras som skulle arbeta för dem (jfr. kilskrifttexten Atra Hasis). Senare drog sig Anunnaki tillbaka och de av dem ”skapade” människorna utvecklade sig själva vidare, dock inte utan osynlig uppsikt och inverkan av Anunnaki. Två för detta ändamål utsedda var bröderna Enki och Enlil. Enlil blev till jordens verkställande gud (fastän officiellt Marduk egentligen var vår planets och Babylons gud).
Hur skulle då sådana väsen kunna osynligt övervaka och oss och ha inflytande över oss? Vår nutida fysik har inga tvivel om att universum är flerdimensionellt. Det har mycket mera än ”våra” tre dimensioner, men vi saknar varseblivelseorgan für andra dimensioner. Om det till exempel finns femdimensionella varelser, kan de lätt göra sig osynliga för oss.
Ståthållaren Enlil föraktade jordemänniskorna och försökte utplåna dem med en syndaflod, vilket inte lyckades helt. De utvecklade sig på nytt. Det finns så många paralleller mellan denna skapelseberättelse och den i Första Moseboken att etnologer och språkforskare till en stor del betraktar Enuma Elish (tillsammans med andra kilskrifttavlor) som ursprunget till den bibliska historien, fastän teologer och rabbiner värjer sig massivt mot detta… Ur jämförelser ser man ganska tydligt att Enlil är den som i Bibeln kallas JHVH.
JHVH är liksom Enlil blodtörstig och grym. Detta visar Gamla Testamentet i övermått. När hebréerna kom från Egypten till det ”utlovade landet” var de besvikna. Landet var ju inte fritt! Där bodde människor i städer. Då befallde JHVH (via Moses) att alla dessa människor skulle dödas och varken ett barn, en kvinna eller en gammal man skonas (5Mos 32.25), så att de skulle kunna bo i ”stora och vackra städer, som du icke har byggt, och hus, fulla med allt gott, vilka du icke har fyllt, och uthuggna brunnar, som du icke har huggit ut, vingårdar och olivplanteringar, som du icke har planterat – när du då äter och bliver mätt” (5Mos 6.10-11) Då ägde en veritabel holocaust rum, i vilken de angrep den ena staden efter den andra och ”lät ingen undkomma”, som livligt beskrivs på de blodiga sidorna i Josua, Domarboken och andra böcker i Bibeln. Efter detta folkmord hade de till sist stulit landet från dess ursprungliga innevånare för att ha det för sig själva. De enda som man ibland skonade var jungfrur som man vid olika tillfällen tog som krigsbyte (Dom 21.12). För vad då? Säkert inte för hushållstjänst utan för sexuella ”tjänster”! Jämför med vad ISIS idag gör i besatta områden…
Se här ett urval av de många grymheterna i Bibeln: a choice of the many cruelties. Är detta en kärleks- och fridfull gud som den som Jesus kallar sin ”fader”? Denna blodtörstiga, hämnande, hatande och i övermått straffande ”gud”? Så kan det naturligtvis inte vara! Redan i gamla tider betraktades han därför av många som en djävul… I detta sammanhang kom mig en dag för flera år sedan en ingivelse, intuitionen till följande text: Confessions of an aging god.
Den som Jesus kallade sin ”fader” kan inte vara JHVH utan är en högre gud än JHVH som kallas El Elyon, se Jesus’ main mission, for which he had to die.
Nu kan det knappast finnas tvivel om att JHVH och Allah är en och densamme, också eftersom Koranen bekräftar detta genom olika hänvisningar till (bland andra) Abraham (Ibrahim), Maria (Maryam) och Jesus (Issa). I Koranen uppträder han lika blodtörstig och mördande som JHVH i Bibeln. Det kan nog bara vara så att JHVH i längden inte hade den framgång med kyrkan som han hade räknat med. Därför framträdde han under en ny beteckning för att skapa en ny religion med vilken han kan ha sina troende i ett mycket fastare grepp. Det torde också knappast finnas tvivel om att JHVH har inverkat i hemliga sällskap som Illuminaterna och Frimurarna (efter att de senare hade kapats av Illuminaterna), för att ha också dem till verktyg för sin makt. Nu vill han alltså ersätta kristendomen men sin nya makt och till sist, när detta har skett, uppenbara sig som den han verkligen är: Lucifer…
Första satsen i Bibeln
Jag vill också nämna att den första satsen i bibeln enligt min mening är avsiktligt fel översatt: ”I begynnelsen skapade Gud himmelen och jorden.” På hebreiska: ”Bereshit bara elohim et ha-shamajim vet ha-arez.” Nu är odiskutabelt ”elohim” pluralisformen av ”eloah” som betyder gud. Rätt översatt alltså ”gudar”! Därför vill många se det som: ”I begynnelsen skapade gudarna…”, men det går inte ihop eftersom verbet ”bara” (skapade) har singularisform. Men min goda hebreiska ordbok ger dock en annan möjlighet för översättningen (som jag har prövat i tjocka ordboksluntor i universitetsbibliotek). Man kan också förstå ”bereshit” som ”den allra första” i skapelsen! ”Shamajim” är även den en pluralisform: himlar. Så kan vi alternativt översätta så här, vilket på inget vis passar teologer och rabbiner: ”Den allra första [som fanns] skapade gudarna, himlarna [de kosmiska världarna] och jorden.” Då passar det faktiskt bra ihop med Enuma Elish! Men det får ju inte lov att vara sant…
Var kan vi nu finna hopp?
Uppenbarligen inte i de traditionella monoteistiska religionerna! För deras gud är för grym, för blodtörstig, för hatande och bestraffande, för mördande! Den som framträdde emot denne gud för att förklara detta för människorna var Jesus. Man talar om ”Jesus Kristus” som om Kristusanden hade inkarnerat sig som Jesus. Mycket mera sannolikt är dock att Jesus var Kristi budbärare och därför bekämpades med alla medel av JHVH-Allah-Jaldabaoth-Enlil. Att hans lära sedan av JHVH förvreds till en skenkristendom är en annan sak.
Vem är då Kristus? Det skulle föra för långt att också diskutera detta här utan jag vill bara hänvisa till vad den Gnostiska Kristendomen lärde om honom, som de kallade Autogenes (ung. ”den som uppstod ur sig själv”). Se framför allt den gnostiska skriften The Apocryphon of John (också kallad The Secret Book of John och The Secret Revelation of John).
Det verkliga hoppet kan vi då endast finna hos Kristus! Nämligen utanför JHVHs makt. Hos den sanne Kristus och inte kyrkans skenkristus…
Då det i allt detta onda som sker i världen uppenbarligen rör sig om en kamp mellan å ena sidan Kristus och ”urskaparen” El Elyon (eller Bereshit – se ovan) och å andra sidan de ondskefulla makterna JHVH och Satan är vi faktiskt tvungna att välja sida! Den som själv lever ondska genom egoism, våld, elakhet, hjärtlöshet, girighet, snålhet, intriger, bedrägeri, avundsjuka och så vidare har redan valt, om han/hon ville eller ej…
Kan vi också finna hopp någon annan stans?
Många människor frågar sig: varför låter de allt detta ske? Varför ingriper inte Kristus eller den högste skaparen? Eller åtminstone välvilliga utomjordingar? Ja, hur skulle de då ingripa? Om så många människor bär ont inom sig (se ovan)? Då skulle väl först de förintas… Kanske är det detta som det är frågan om. Men hur? I ett 3e världskrig? Som den verkligt onda eliten håller sig undan ifrån… Och skulle ett 3e världskrig inte bli ett atomkrig med ännu mycket värre vapen än som hittills har funnits? Hur skulle världen se ut efter det? Stora nukleärt hårt kontaminerade områden som egentligen vore obeboeliga. Strålningsskador av alla de slag: kräfta och andra sjukdomar, födelsemissbildningar, vanställda barn… Ingen säker näring… Det vore ju ett helvete! Men kanske ett som mänsklighetens karma har lett till.
Ett annat slag av en förmodligen oundviklig förstörelse skulle kunna ske genom naturkatastrofer. Dessa träffar mera rättvist: fattiga och rika på samma sätt, härskande elit och folket. Och de skulle kunna omfattande förstöra militära anläggningar. I april 2016 började ganska plötsligt en enorm ökning av jordbävningarna i världen, i antal och intensitet, och även i antalet aktiva vulkaner längs ”eldringen” runt Stilla Havet. Det är tvivelaktigt om flera människor skulle dö i naturkatastrofer än i ett världskrig med atomvapen. Antagligen vore det snarare tvärtom och det skulle snarare finnas betydligt mindre nukleär kontamination (mest bara från förstörda atomkraftverk). Den överlevande mänskligheten vore då sannolikt friare! Fri från den nuvarande satanistiska elitens herravälde. Vore det inte också ett hopp?
Människor skulle dö i massor på det ena eller det andra sättet. Men döden finns ju inte! Det enda som finns är att själen lämnar kroppen och går vidare. Kan det kanske vara så att en massiv ökning av jordbävningar och vulkanutbrott är just det sätt på vilket man ingriper ”från ovan”? Vad skulle du annars vänta dig? …